måndag 31 december 2007

En riktig krogpuss

Ett ord som åtminstone platsar på Svenska Akademins årslista över nya ord är krogpuss. Det myntades i samband med att Ulrica Schenström avslöjades när hon söp till på krogen och pussades med en journalist när hon hade jour för Sveriges krisberedskap.
Visst är det ett ord som har en mycket kort livslängd, men det platsar definitivt bland de andra krogorden som myntats om politiker och kändisar som gjort bort sig.

söndag 30 december 2007

Brunch blir frunch

Hittade ett nytt krogord för någon vecka sedan, ett ord som jag borde ha sett och hört talas om tidigare, men som jag helt har missat. Ordet är frunch och det har utsetts till månadens ord av Språkrådet. Och så här lyder förklaringen:
"Brunch är som bekant en sen och riklig frukost som serveras på allt-fler restauranger i Sverige. Frunch är ett svenskare ord för brunch, bildat av frukost och lunch (i analogi med den engelska samman-dragningen av breakfast och lunch).
Det är inte nytt men har ökat i användning de senaste två åren. Från att tidigare ha varit ett vardagligt, informellt alternativ till brunch, har det i dag börjat användas i mer officiella sammanhang, t.ex. i annonser från restauranger som erbjuder denna måltidsform.
Frunch är en naturlig och självklar ordbildning för fenomenet ifråga. Använd det!"
Nu gäller det bara att få till en kortare förklaring och lägga in ordet frunch bland alla de andra nya krogorden.

lördag 29 december 2007

Gotlandsdricku

Att brygga sin egen dricke eller dricku, som man också säger på Gotland, är en mycket gammal traditon som utövas inför jul, midsommar och andra stora festligheter.
Receptet kan variera ganska mycket beroende på vilken del av ön den är bryggd. Och varje gård med självaktning har sitt eget lilla "hemliga" recept, som oftast gått i arv mellan många generationer.
Dricku är en slags ölbrygd som består av enris med bär, vatten, humle, malt, jäst, farinsocker och ibland sirap eller honung. Då den är som allra bäst ska den vara något sötare än vanligt öl och se ut som utblandad nyponsoppa.
Nej, jag har aldrig försökt brygga dricku och ska inte heller ge er något recept, men jag hittade en liten trevlig film om hur man går tillväga när man gör dricku. Jag föredrar att vara med då den är färdig att dricka.

Storebror och lillebror

Fann dem på ett litet kafé en dag när vi var inne i sta´n och jag kunde bara inte gå därifrån utan att få med dem på några bilder. De påminner om tiden då storebror och lillasyster tyckte att det var roligt att tillverka eget godis hemma i köket. Receptet var enkelt att komma ihåg - ta en, ta två, ta tre tre tre och så lite smör. Det skulle bli ungefär 20 bollar om man följde det här receptet:
Mät upp och blanda 1 dl strösocker, 2 msk vaniljsocker, 3 msk kakao och 3 dl havregryn i en bunke. Häll i 3 msk kallt starkt kaffe, 100 gram smält smör och några droppar arraksessens. Blanda smeten väl och låt sedan bunken stå i kylen en timme. Forma sedan små bollar och rulla dem i pärlsocker.
Behöver jag säga att det nog aldrig blev 20 färdiga bollar i rätt storlek hemma hos oss. Ett och annat litet finger gjorde emellanåt en riktig djupdykning i smeten, bara för att smaka lite.

fredag 28 december 2007

Årets nya ord

När språkrådets lista över nya ord 2007 nu presenteras finner jag ordet barista - kaffebartender och blir faktiskt ganska förvånad.
Ordet är inte alls nytt för i år, det kommer ursprungligen från italienskan och betyder helt enkelt bartender. Ordet finns för övrigt med i min krogordbok, Galoschjesus och frukostflingorna, som sammanställdes under hösten 2006.
Kanske borde jag ha tagit mig i kragen och tipsat Språkrådet när jag hörde ordet för första gången, men då hade det antagligen redan använts i branschen en tid.

torsdag 20 december 2007

En vacker klänning

I Åhus fanns en hamnkapten som vid vissa tillfällen inte alltid var riktigt rumsren, skriver Sonja i ett brev till mig. Sonja har länge jobbat där som servitris och känner de flesta stammisarna väldigt väl. Och hamnkaptenens vana var att högt och tydligt alltid säga precis vad han tyckte.
Vid lunchtid kom han en dag in på krogen i sällskap med fem andra herrar. Källarmästarinnan fru Nilsson tog själv hand om dem, så som hon alltid gjorde när det kom ett herrsällskap. Den här dagen var hon klädd i en vacker gul klänning. Den slutade en bra bit nedanför knät, medan modet föreskrev att den skulle sluta ovanför knät. När fru Nilsson började ta upp beställningen säger plötsligt hamn-kaptenen till henne.
- Hur f..n kan du ha en så gammalmodig klänning på dig. Den är ju alldeles för lång!
De andra herrarna bleknade och visste inte riktigt hur de skulle reagera, men de blev helt tysta.
- Man tager vad man haver, svarade fru Nilsson helt kort och gick sedan ut ur matsalen för att ordna med beställningen.
Vi i servisen såg nog att källarmästarinnan hade något lurt i blicken och blev snart varse vad det betydde. Hon försvann in bakom spritkassan några minuter och kom sedan farande som ett skott och försvann rakt in i matsalen. Hon ställde sig mitt framför bordet med hamnkaptenen och sa högt och tydligt.
- Passar det möjligen bättre så här!
Och jag vet inte vem som blev mest chockad, vi i personalen eller gästerna. Fru Nilsson hade helt enkelt varit inne i spritkassan och klippt av klänningen nästan tre decimeter.

tisdag 18 december 2007

En stor kanna

När jag beställer in någon dryck på krogen, ber jag ofta om att få lite vatten utan is och grönsaker i. Och för det mesta får man också in ett litet glas vatten, men ibland får man en stor kanna med många isbitar i och det gillar jag om kannan är "hällvänlig". Vattnet håller sig kallt och man kan hälla upp det i glaset efterhand. Vissa kannor är dock väldigt svåra att hantera, ofta sitter man där med alla isbitarna i glaset eller på bordet.
En kanna isvatten kan också vara väldigt dekorativ när isbitarna reflekterar några värmeljus i bakgrunden.
Stor var ordet för denna veckas tisdagstema och stor var denna kanna. Här hittar du fler tolkningar av ordet stor!

lördag 15 december 2007

Gammeldags julbord

Var igår kväll ute och åt julbord i goda vänners sällskap. Vi var på Bergendals gamla herrgård vid Edsviken i Sollentuna, en vacker miljö som passar väldigt bra för ett lite gammaldags julbord. Julmaten var mycket god och bordet såg hela tiden väldigt fräscht ut trots att det var många gäster som petade runt och rörde till det på faten. Högst upp på bordet stod som sig bör ett dekorerat grishuvud. Det var egentligen två som stod nacke mot nacke med trynena åt var sitt håll, som om de skulle ha fullständig koll på alla människor runt bordet. Och äpplena låg dekorativt runt huvudena på faten istället för att vara inpetade i munnen.

Det fanns flera sorters skinka och på fatet där den svartrökta var upplagd reste sig denna svartrökta grisfot. Kul och riktigt dekorativt tycker jag, men det var också den enda grisfoten jag hittade på detta fina julbord.

torsdag 13 december 2007

Ingen vana

Idag får det bli en gammal skröna som jag fått från Erik. Han berättar om att ett par Karlbergare av sista årsklassen var inne på Riche för att äta frukost och den äldsta av dem frågar om det är lämpligt att ta en snaps. Med den moral, som var typisk för ett land som nyss stått inför ett förbuds fatalitet, säger den yngre av dem.
- Ja, vi ska ta en sup, men det får inte bli en vana.
En gammal major, som lyssnat på samtalet, reser sig från ett bord i närheten och yttrar sig bullrande.
- Va faen pratar herrarna för dumheter? Vana och vana?! Jag har jävlar i min själ tagit helan och halvan till både frukost och middag i trettio år, mina herrar, men fan i mej att det har fått bli någon vana!

tisdag 11 december 2007

Köksföremål

Idag handlar tisdagstema om kök och jag har ingen lämplig bild från ett krogkök att lägga in. Det får istället bli ett krogföremål som idag lyser upp hemma i mitt kök.
I mitt kök vill jag slippa se alla fula plastflaskor man släpar med hem från affären. De med disk-medel i står på nästan varje diskbänk eller i bästa fall i ett skåp under diskhon.
Jag tycker att det ska vara trevligt att diska och därför har jag ersatt den tråkiga plastflaskan med en grönskimrande, fint krackelerad flaska.
Flaskan har en gång använt för att ha olja eller vinäger i, men på krogen jag jobbade på skulle man kasta den eftersom den "spruckit".
Då tog jag hem den för jag tyckte den var så vacker. Och nu står den på ett gammalt nysilverfat som jag fått från min far någon gång för länge sedan.
Fler tolkningar av kök hittar du här!

måndag 10 december 2007

Nobels middagar

Så här på Nobel-dagen vill jag passa på och presentera en liten guldgruva för den som är intresserad av mat och för den som vill veta mer om alla ansträngningar bakom festligheterna.
Nobels middagar börjar med att ge en kort bakgrund till Nobelpriset och ägnar sig därefter åt den gastrono-miska människan. Här kan man läsa om olika mat-kulturer, trosuppfattningar och måltider, men även om måltiden som en upplevelse med färg, ljus, ljud, design och menyer.
Ett spännande kapitel bär namnet "En gastronomisk mix" och här får man en inblick i olika nationers mat- och dryckeskultur. Och det är ju faktiskt något man tar stor hänsyn till när man planerar inför festligheterna.
I ett kapitel med många fina bilder kan man följa det mesta som händer innan och under alla banketter under 100 år. Ett tufft arbete med dukning, blommor och ljus skildras, men även matlagning, servering och disk.
Alla nobelmenyer, liksom alla nobelpristagare från 1901 till 2001 finns givetvis också med i boken och Ulrica Söderlind heter kvinnan bakom denna kulturgärning. Boken gavs ut på Carlsson Bokförlag 2005. ISBN 91 7203 696 6

Nobelbanketten

Idag har jag varit bänkad framför tv-apparaten för att vara med om utdelningen av årets Nobelpris och nu väntar jag på att banketten i Blå Hallen ska börja. Det är en tillställning som de flesta kanske velat delta i, men jag skulle nog helst velat vara med och jobba.
En dröm är att någon gång få vara med bakom kulisserna och bara iaktta och lyssna på alla som jobbar. Det är på Stadshuskällaren (där jag lånat bilden) som allt det spännande händer. Tänk bara att få uppleva mer än trettio kockar på en och samma gång i ett kök, vilket liv och vilken rörelse!
Och tänk att få uppleva när mer än 150 servitörer och servitriser ställer upp sig och stegar ut i den stora hallen. Det lär ta 6 minuter från det att serveringspersonalen äntrar trappan tills alla gäster har blivit serverade. Men så lär man göra något träningspass någon dag före banketten. Här berättar festvåningschefen Michael Skeppstedt lite om hur han dirigerar middagen.

söndag 9 december 2007

Vad behagas

Den här lilla fina teckningen och historian från en trädgårdsservering någonstans, fann jag i ett aprilnummer av tidningen Söndags-Nisse 1876. Det är herrskapsmanér som knappast skulle fungera på någon krog idag!
- Kypare!

- Hvad behagas?

- Ställ undan punschen, som är qvar i mitt glas, och tag vara på min cigarr, jag kommer igen och vill ha´t, när det är slut på manègen.

Degenerationen

Det har blivit dags för den ett hundrade skrönan här på bloggen och det får bli en gammal biffhistoria som jag fått från min vän Erik. Den handlar om gästen som just har fått in biff som han beställt. Han synar det han fått på tallriken och säger:
- Bevare mig väl! Biffstekarna blir ju allt mindre.
- Ja, ja, degenerationen har nu även angripit kreaturen, svarar källarmästaren!

lördag 8 december 2007

Mördande reklam

Har idag sett reprisen av Uppdrag granskning med det omtalade reportaget om ommärkt köttfärs, men jag kan inte säga att jag är särskilt förvånad. Har sett och hört en hel del genom alla år i krogbranschen och känner mig ganska luttrad.
De allra flesta verkar bara reagera på ommärkningen av köttfärs och missar helt inslaget om att gammalt kött marineras innan det förpackas och säljs. Och är det något jag lärt mig av kockarna i köket är det att aldrig köpa färdigmarinerat kött, för med en starkt doftande marinad kan man dölja nästan vilken lukt som helst.
Något som gör mig riktigt upprörd är att man som chef alltid skyller på personalen när missförhållanden avslöjas. Och att man försöker lägga munkavle på de anställda, förmodligen med förtäckta hot om att de ska förlora jobbet om de säger fel saker. Det ligger mycket i talesättet - sådan herre, sådan hund!

Dagens hotellnyhet

Dagens stora hotellnyhet kommer från Eslöv! Kampfisken Sten på Hotell Sten Stensson har blivit uppäten av sina fruar och efterträds nu av sonen "Mini-Sten".
Ingen hotellfisk har väl varit så omhuldad och omskriven som Sten, så vi får väl hoppas att Mini-Sten lever upp till ryktet av sin berömde far. Om inte annat för att en viss aftontidning ska ha något att skriva om framöver.

Förstklassigt

Garvarmästare Bruno är i Stockholm för första gången och då han är kapitalstark tar han in på Hotel Rydberg, eftersom han hört att det ska vara ett skapligt hotell. Bruno, som har enkla vanor, är besluten att imponera genom att uppträda som en resvan världsman. Och efter en hastig orientering av rummet ringer han ilsket på betjäningen och ryter:
- Ska´dä´här va´ett fö´stklassi´t hotell, dä va? Här finns ju varken tvål eller tannborste!

fredag 7 december 2007

Dagens tavla

Här kan du göra din egen tavla utan att själv dra ett enda pensel-drag! Du behöver bara svara på några enkla frågor, men det är ytterst tveksamt om jag känner mig så rosa-aktig!

Click here to create your own painting.

Öppet hus

Var igår kväll på HSBs årliga öppet hus-tillställning med julmat, dryck och mingel. Och det är bara att konstatera att uttrycket "Bordet är det enda stället där man aldrig har tråkigt under den första timmen" stämmer helt och hållet.

torsdag 6 december 2007

Människor

Idag har jag suttit och talat med ett antal människor i telefonen och det vill jag illustrera med hjälp av ett litet tänkvärt ordspråk av Cicero.
"Människor är som viner; med åren blir de dåliga surare och de goda bättre."

onsdag 5 december 2007

Ordlös onsdag - väggdekoration

Fler bilder hittar du här på ordlös onsdag.

Dags att tänka på miljön

Snart är det dags för utdelning av nya telefonkataloger och slöseriet med våra naturresurser blir väldigt uppenbart. Jag läser att Eniro Sverige använder ca 8 500 ton telefonkatalogpapper vilket mot-svarar ca 5 700 ton färskfiber och det är mycket skog det. Något som inte alls redovisas är hur transporterna påverkar miljön eller vad de kostar.
När katalogerna transporterats ut till alla flerbostadshus ska de sedan ligga och skräpa innanför porten ett par veckor innan de hämtas tillbaka. Eftersom jag inte vill bidra till detta enorma resursslöseri och inte heller behöver några kataloger har jag försökt avbeställa dem, men det visar sig vara helt omöjligt.
På Eniro kan man visserligen avbeställa katalogerna, men bara om man bor i villa eller radhus! Det är alltså inte möjligt för oss andra att använda tjänsten, men jag hoppas att fler reagerar och agerar. Och du som bor i villa eller radhus, ta dig tid och gör en insats för miljön!

Damernas

När någon i servisen förr tappade bestick eller porslin så att det skramlade ordentligt mot golvet skojade man och sa att nu är det damernas. Varför? Jo, ljudet påminde om trumvirveln som orkestern drog före damernas dans.

tisdag 4 december 2007

Vid horisonten

Horisontlinjen för den som tagit några glas på krogen brukar ligga någonstans vid bardisken. Det är väl ungefär så långt den drucknes fattningsförmåga sträcker sig!
Och här kan du se många andra tolkningar av horisontbilder!

måndag 3 december 2007

Folktom stad

Innan jag lämnade ön tidigare i kväll tog jag en tur runt hamnen i Visby. Det var mörkt, regnigt och mycket folktomt. Så här års är alla krogar stängda och det var endast i kongressbyggnaden det fanns lite ljus och några adventsstjärnor.

Första advent firades som sig bör med glögg, pepparkakor och lite god mat i stugvärmen. Annars har regnet vräkt ner i fyra dagar och åkrarna runt huset liknar mest stora sjöar. Riktigt hundväder skulle man kunna säga för hunden gillade verkligen att springa runt i lervällingen.

onsdag 28 november 2007

Gammeldags mat

"Vår gamla svenska matkultur är på väg att försvinna. Jag vill rädda så mycket av den som möjligt undan glömskan."
Det sade Rut Lundgren Frisk, mer känd som Rut på Skäret, när hon satte igång att dokumentera sin enorma receptskatt. Det blev två böcker med Gammeldags mat, en för vår & sommar och en för höst & vinter. Genom båda böckerna blandar Rut frikostigt med sig av sin livsfilosofi och en stor mängd gamla recept, samt många fina bilder tagna av Jan Tennek.
Eftersom böckernas omslag inte är så kul, har jag valt att presentera höst & vinterboken med en läcker bild av glöggbordet. Här syns glöggen i grytan, mandelmjölk och varm rompunsch.
Värt att pröva så här i adventstider är Ruts glögg, den blir verkligen god! Och så här görs den!
"Vi tar fram vår fina kopparkastrull, blandar i alla ingredienser, värmer upp försiktigt till kokpunkten, sätter på bordet och bränner av några sekunder. Färdig att serveras i glöggkoppar!"
Innehållet består av 1 liter renat, 1 liten sönderdelad kanelstång, 1 pomeransskal, 5 finrivna bittermandlar, 5 kryddnejlikor, 10 krossade kardemummor, 1 dl russin, 4 sönderhackade fikon, 5-6 stötta fänkålsfrön, 1/4 kilo brun farin och 2 dl strimlad sötmandel.
Jag hittade böckerna, som är tryckta 1982, på ett antikvariat och de är några av mina mest använda matböcker.
Och med det här inlägget blir det tyst på bloggen några dagar, jag åker till ön för att fira en gammeldags första advent!

tisdag 27 november 2007

Pizzeriapynt

Pynt i krogvärlden kan bestå av väldigt många olika saker. På en pizzeria har man valt att pynta med vackra flaskor och burkar med olikfärgat innehåll. Ganska trevligt att titta på när man sitter och väntar på maten, men antagligen är hyllan en riktig dammsamlare!

måndag 26 november 2007

Stockholmskyparen i sin prydo

Den här lilla söta sviten med bilder hittade jag i den illustrerade veckotidningen "Kasper" från april 1877. På den tiden framställde man gärna kypare, som särskilt fräcka och nonchalanta. De räknades liksom inte bland övriga arbetare och man glömde gärna bort att lönen för mödan var den drickspenning de fick av gästerna.

Med håret kring hjessan friseradt i krans,
Han sväfvar så lätt som en elfva i dans.

Och klagar en gäst finns ej vrede som hans
Han stormar, så köksan hon mister balans´
Om gästen vill läsa, hans önskan snart vans,
Och eld på cigarr´n bjuder kyparn med glans!

När sist allt uträttats med fin elegans,
Han drickspengar tar med en viss nonchalans.

söndag 25 november 2007

Nya bekymmer

Det var inte riktigt min dag idag heller. När jag i morse skulle dra igång skrivandet visade det sig att ingenting hände när jag tryckte på tangenterna! De tålde alltså inte alls kaffeskvätten. Det var verkligen frustrerande att inte kunna göra någonting alls.
En god vän i porten bredvid förbarmade sig över mig när hon hörde vad som hänt. Hon hade ett extra tangentbord i ett skåp och nu har jag äntligen fått alla sladdar på plats och kan skriva igen. Så även om dagen började illa så fick den ett trevligare slut.
Och vad lär man av detta? Jo, att kaffemuggen aldrig får stå på skrivbordet igen. Jag undrar bara om jag ska klara av att skriva utan att ha koffeinslurken nära mig?

lördag 24 november 2007

Inte min dag idag

Tyckte att jag hade kontroll på allt idag, men det varade bara till eftermiddagen då jag kom in med hunden. Hela pälsen var full med kardborrar och det var bara att ta fram kardan och sätta igång. Några timmars jobb, men nu är eländet borta.
Så skulle jag då sätta mig vid datorn och skriva dagens inlägg och vad händer väl då! Jo jag råkar naturligtvis komma åt kaffemuggen som står på skrivbordet och jag fick kaffe över hela tangentbordet. Och nu tycks vissa tangenter hänga ihop och orden blir väldigt konstiga om man inte rättar stavningen.
Så här ser sista meningen ut orättad! Nu tyckas bviasasas tasngenter hängas ihop och orden blir bväldigt konastigas onm nmasn inte rättasr astasbvningen.
Jag vet, det är bara att stänga av eländet! Jag gör det NU!

fredag 23 november 2007

Ordgrubbleri

Då jag just nu befinner mig i en av mina ordgrubblarfaser började jag fundera över var ordet pyttipanna kom ifrån. Att det är en maträtt vet säkert alla, liksom att den består av fint tärnad potatis och kött, som stekts tillsammans med hackad lök.
Delar man på ordet blir det pytt i panna, vilket gör det enklare att gå vidare. I panna är ganska självklart, men var kommer pytt ifrån? Jag letade och fann att man tidigare skrev puttipanna, vilket säkerligen är sammansatt med putt, imperativen till sydsvenska putta, pötta, som står för stoppa. Det blir alltså stoppa i pannan!

torsdag 22 november 2007

Vad innehåller korven

Det är bara vår herre och slaktaren vet vad som finns i korven, ett gammalt svenskt ordspråk apropå kommentaren till mitt förra inlägg.

Briss, oxgom och örmage

"Giör en fin ragout af kalfbriss, oxgommar, örmagar eller hwad som är för hand", skrev Kajsa Warg 1755 i sin "Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber". Och jag blev förstås väldigt nyfiken på vad örmagar är. Här kommer förklaringen och lite till!
Ragout eller ragu, som vi säger idag, kommer från franskans ragoût, som betyder väl kryddad och stuvad kötträtt av blandat innehåll. Det är i sin tur bildat av verbet ragoûter, väcka aptit och man skulle alltså kunna säga att ragun är en aptitretare.
Att skriva briss var inte något tryckfel för bräss. Samma bröstkörtel heter på danska brissel och i tyska dialekter bries eller briesel. Och Kajsas örmage är ett gammalt ord för kräva och det kallas örmage för att det ofta fanns mycket grus (ör) där.
Undrar just om det finns någon som tar tillvara sådana råvaror idag?

onsdag 21 november 2007

Vilken soppa

Hår i soppan är hemskt, men soppa i håret är värre, sa kyparen till gästerna när han bytte ut en sopptallrik vid bordet.

Kaka söker maka

En begravning för femtio år sedan var en angelägenhet för alla invånare på en mindre ort, skriver Sonia i ett brev från Skåne. Om det beställdes kaffe för femtio personer kunde det utan vidare komma minst det dubbla antalet gäster, så det gällde att alltid vara förberedd.
Nu bar det sig inte bättre än att detta hände. Allt vad som fanns av bord och stolar plockades fram, kakor lades upp, grädde och socker sattes fram. Sedan började spektaklet, för det var vad det blev denna gång. En av servitriserna var känd för sin vassa tunga och den användes flitigt. Hon var inte heller så god vän med de flesta damerna i begravningssällskapet.
I köket hade personalen värmt upp kaffekannorna så att kaffet var riktigt varmt när det serverades. Med så många extragäster fick köket plocka fram allt vad som fanns av kaffekannor. Och i brådskan blev en och annan kanna inte ursköljd, vilket vi hoppades att ingen skulle märka.
Vi började servera kaffet och efter en liten stund hör man en ilsken röst som säger till den vasstungade servitrisen.
- Titta det ligger en gråsugga i min kaffekopp!
Servitrisen går tillbaka till damen, tittar i kaffekoppen och säger med sin allra lenaste röst.
- Tänk... att dom söker sig till sin like!
Och nog var vi många som både ville sjunka genom golvet eller lägga upp ett rejält gapskratt, gråsuggan hade hamnat hos den minst omtyckta damen i hela begravningsföljet.

tisdag 20 november 2007

Rätt klädd

Hovmästaren på restaurang Syltgurkan gick något indignerad fram till en gäst som satt i matsalen och sa:
- Skäms inte herr´n, att ta av sig i skjortärmarna i min matsal! Vad tror herr´n, att man skulle säga, om herr´n satte sig i Grands matsal så här?
- Haha, de skulle nog säga... Gå till Syltgurkan!

Hovstallet

Veckans tisdagstema, omgjord, satte verkligen myror i huvudet på mig. Jag har inga bilder på någon krogmiljö som blivit omgjord, men min gamla ladugård på landet har blivit omgjord till ett mysigt kroglikt ställe att vara på när vi är många.
Vi säger numera Hovstallet och i ett hörn ligger Hovbaren. Namnet är verkligen dubbeltydigt och kan ge upphov till många intressanta diskussioner. En plats att hålla hov på eller ett ställe där hästar har stått. Hovbaren är dekorerad med hästskor, gamla huvudlag och betsel, allt efter sondotterns önskemål. Bardisken, som är en gammal vagnsgavel, hänger i kättingar som lagts om takbjälkarna. Att hänga på den här bardisken kan alltså vara ganska svajigt.
Vid ett av borden sitter man på gamla vagnsitsar, som dottern letat fram och gjort iordning. Och här kan nattliga diskussioner föras utan att störa den som vill sova.

måndag 19 november 2007

Restaurangkapell

Inleder veckans bloggande med en liten kortis jag fått från min gamle vän Erik. Historien lär ha inträffat en sommar på gamla Burmeister i Visby.
En något dragen gäst som en stund har suttit och betraktat violoncellisten i restaurangkapellet vinkar till sig hovmästaren.
- Pst, hovmästar´n! Va e de för jehekla nontjalangs på en f-första klassens lokal, säg genast till den där herrn att sätta f-fiolen under hakan!

söndag 18 november 2007

Förändrat utseende

Tänkte idag skriva om en fadäs som hände då jag jobbade på Statt i Visby en sommar. Den stora sommarmatsalen var fylld med gäster och vid ett långt bord satt ett sällskap med endast herrar. De var alla klädda i kostym, skjorta och slips, och satt bara och väntade på att maten skulle serveras.
Tallrikar, potatis och sås stod redan på bordet och på våra serveringsfat låg biffstek med lök. Min arbetskamrat Solveig skulle hjälpa mig med ett av serveringsfaten och de var som vanligt fyllda till bredden med sky.
Solveig tog tag i uppläggningsbesticken och började lyfta den första biffen. Precis när hon skulle föra över den till en tallrik upptäckte hon att den fastnat i en annan biff och skulle precis lägga tillbaka allt på fatet igen då det som inte får hända, hände!
Biffen som följt med lossnade och föll med ett plask tillbaka i smöret på serveringsfatet. Mannen vars utseende hon just hade förändrat tittade upp på henne och han var småprickig av fettfläckar från halsen ända ner till knäna.
I ett försök att dölja det hon gjort tog hon med honom in i köket, blötte en handduk och såg till att han blev så blöt så att prickarna inte syntes. Och eftersom hon bara skulle hjälpa mig att servera herrsällskapet såg hon till att göra sig nästan osynlig resten av kvällen. Det var verkligen pinsamt att stå där och försöka be om ursäkt på hennes vägnar.

Är kocken kär

Att kärlek kan göra vem som helst lite disträ är vedertaget, men hur kan man säkert veta att kocken på krogen har blivit drabbad?
Jo, när kocken har saltat maten alldeles för mycket!
Talesättet har jag fått från Otto i Visby.

onsdag 14 november 2007

Vad väger en miljon

Denna lilla räkneoperation gjordes på Statt i Skellefteå en efter-middag då hovmästaren väntade på att kassörskan skulle bli klar att gå till banken med dagskassan. Det var någon gång på 1950-talet och han följde alltid med henne så att hon skulle känna sig trygg och säker med alla pengar.
Hovmästaren funderade över hur man skulle kunna hämnas på bankkassörskan om man var ovän med henne och började räkna ut vad pengar väger.
- Räknar man upp en miljon i femmor blir det nog säkrast att ha en paketcykel stående utanför. För i så fall väger miljonen 144 kilo och det lyfter man ju inte hur som helst.
Sedan fortsatte han räkna och kom fram till att i tior väger den 72 kilo, i femtiolappar blir det 30 kilo, i hundralappar jämt hälften eller femton kilo och i tusenlappar bara 2,1 kilo. Till sist sa han.
- Bekvämast för oss blir det givetvis om vi tar tiotusensedlar. Då blir vikten bara 185 gram och bulan på kostymens högra sida tämligen obetydlig.
Om räkneoperationen stämmer vet jag inte, jag fick den av Paul i Skellefteå någon gång och han gillade att göra olika räkneexempel och berätta om dem.

tisdag 13 november 2007

Sverige idag - ute

Vilken rubrik hos tisdagstema, men det fick mig att genast associera till hur det kan se ut på någon uteservering. Med hunden i släptåg gick jag ut för att ta mig en titt och lyckades även med konststycket att få till en utebild.

Det är riktigt råkallt ute idag, snöflingorna flyger i luften och ute-serveringen är tömd på bord och stolar. Kvar finns bara golv och räcken, lagom brett för att ställa ifrån sig ett urdrucket glas. Mjölk-glaset en tidig förmiddag tyder på att någon kanske behövt stilla sitt bakrus.

Vill du se fler bidrag till veckans tema kan du klicka här!

måndag 12 november 2007

Julgransbuffé

Ja, vad ska man säga om denna julbordsaktivitet. Julgransbuffén kan bara intas under dagtid eller under en helg tillsammans med familjen. Det står dock ingen julgran på julbordet när man ska äta utan det gäller minsann att gå ut i skogen och hugga sin egen gran innan man äter.

Dock bjuds det på glögg innan man går ut med en jägmästare. Och kanske behövs den lilla värmande skvätten innanför västen så att man inte tar fel sorts träd.

En nyckelharpa

Jag börjar min bloggdag med en liten kort historia som jag fått från Ove i Skåne. Det är ett samtal mellan två anställda på ett hotell, som ligger granne med Stadshotellet i samma stad.
- Har du hört att dom skaffat sig en nyckelharpa på Statt?
- En nyckelharpa? Vad ska dom med den till?
- Jo, dom kunde inte få tag i någon manlig portier!

söndag 11 november 2007

Julmiddag med pysselaktiviteter

En krogannons som lockar med julmat och pysselaktivitet! Undrar förstås vilket pyssel man kan ägna sig åt i en krogmiljö och nyfiken som jag är måste detta bara undersökas.
  • Krydda din egen snaps och ta med den hem. Undrar just om det är tillåtet eller har man fått något special-tillstånd. Jag skulle nog kalla det för ren spritförsäljning!
  • Tillverka syndigt goda chokladtryfflar. Här står det inte att man kan ta med dem hem och då förutsätter jag att det är alldeles för få bitar man får göra! De kommer säkert att slinka ner i magen till kaffet.

Min granskning av julbordsannonser fortsätter och jag återkommer med fler aktiviteter att roa sig med på krogen innan jul.

En tavla

Hittade en gång en liten tavla på en vägg i servispersonalens mat-rum. Den hängde så att ingen kunde undgå att se den. På tavlan fanns bara två rader med text.
Personalen ska födas
- inte gödas!
Det visade sig att krögaren hade satt upp den en dag då ovanligt många i servisen hade klagat på personalmaten. Vad det var för mat fick jag aldrig veta.

Varning för halka

Isen ligger spegelblank på gator och gångvägar idag, risken för benbrott och brutna handleder är överhängande. Det har blivit dags att ta fram Spiky-dubbarna och sätta dem på skorna.

lördag 10 november 2007

Önskejulklapp

Jag har hittat en riktig önskejulklapp, men den går säkerligen inte att hitta i vårt land. Du måste bara se den, världens dyraste glass med tillbehör. Klicka på länken och njut!

Hjulfest

Det är en fantastisk tid just nu, jag har börjat frossa i julbords-annonser i jakt på nya ord och trender. Det är ett riktigt eldorado och jag kan konstatera att i år ska man som företagare bjuda på en kul och annorlunda aktivitet innan det är dags att sätta sig till bords.
Julbordet ska vara gammeldags eller klassiskt och krögarna måste vara kreativa och alerta för att få gäster. Konkurrensen är kniv-skarp, det gäller att hitta på aktiviteter som verkligen sticker ut och är något utöver det gamla vanliga.
En riktig italiensk hjulfest blir det om man samlar sina VIP-kunder till en mer privat julfest runt en Lamborghini, bjuder på lite jul-plockmat och låter kunderna provsitta det italienska fullblodet. Det låter som en riktig julfest för de stora grabbarna!


Bilbilden är förstås lånad!

torsdag 8 november 2007

Vilket rum har min man

Har varit upptagen hela dagen med jobb för min bostadsrätts-förening och höll nästan på att glömma bort att skriva ett inlägg på bloggen. Så det får bli en liten kort historia jag fått från Ove på ett stadshotell någonstans i Sverige.
En ung dam kom en kväll in på hotellet, gick fram till portiern och sa.
- Min man Johansson kom för en stund sedan, vilket rum har han?
Portiern letade i hotelliggaren, drog ner glasögonen på nässpetsen och tittade sedan damen i ögonen innan han svarade.
- HÄR... finns ingen Johansson idag!
- Aaa, sa damen, det står kanske Jonsson!

onsdag 7 november 2007

En bröllopsnatt

Ett stort bolag hade i början av 1970-talet byggt ett nytt stort motorhotell i en kuststad. I samband med ritningsgranskningen har fackets regionala skyddsombud framfört krav på att det skulle inköpas en ny modell på säng. En säng som just visats på en branschmässa och var försedd med hjul. Städerskorna skulle lätt kunna flytta dem och dra isär dubbelsängar vid bäddning och golvstädning för att spara deras ryggar.
Sängarna var ganska dyra och bolaget protesterade en del innan man gav med sig. Vid invigningen var det dock en mycket stolt VD som förevisade sängarna och påtalade hur framsynta man var när det gällde arbetsmiljön. Och det rum man var särskilt stolta över var hotellets enda svit, som kallades bröllopssviten.
I samband med invigningen ägde ett bröllop rum i staden och brudparet erbjöds att under en natt vara premiärgäster i sviten. Bröllopsfesten hölls i hotellets festvåning och ett belåtet brudpar drog sig framåt småtimmarna tillbaka till sin svit där hotellet ställt in en stor fruktkorg och en flaska "bubbel".
Allt var frid och fröjd, till dess att hotellet gengöd av ett brak följt av skrik. Bröllopsparet hade under natten flyttat sin verksamhet till sängens mitt där de gemensamt testade den sköna madrassen, varpå sängarna glidit isär och paret hade rasat i golvet. Sviterna av det hela var en mörbultad brud, en brudgum med bruten underarm, samt ett ganska saftigt skadeståndskrav på hotellet som förstört deras bröllopsnatt.
Det regionala skyddsombudet fick ett mycket svalt mottagande på hotellet nästa gång och sängföretaget bytte ut sänghjulen mot medar. Hela historien återgavs på en konferens för regionala skyddsombud och jag skrev naturligtvis genast ner den.

tisdag 6 november 2007

Vita frun och svarta damen

På Stora Hotellet i Örebro finns det flera riktigt gamla spöken. Det var på 1890-talet som Vita frun började gå igen speciellt på rum 327. Spöket är en ung kvinna som föräldrarna en gång tvingade in i ett äktenskap med en äldre rik man.
Mannen behandlade inte sin unga fru särskilt väl så hon var mycket olycklig. En kväll när de bodde i rum 327 på hotellet, låste han in sin fru och gick för att dricka och kurtisera andra damer. När han återvände till hotellet hade den unga hustrun hängt sig i kakelugnsspjället. Och sedan dess spökar Vita frun.
Strax efter det kom även Svarta damen, som är den unga kvinnans mamma. Hon irrar omkring överallt i hopp om att finna sin dotter och få be om förlåtelse.
Denna spökhistoria och många andra finns att läsa i den lilla trevliga boken gastRONOM I ÖREBRO. Det berättas om spöken på inte mindre än åtta ställen i Örebro-trakten, som vart och ett också presenterar recept till en läcker middag bestående av förrätt, varmrätt och dessert.

En bild - ett ord

EN pizzameny i form av EN dollarsedel från EN pizzeria. Den är enkel att stoppa ner i EN ficka, EN plånbok eller i EN handväska för att man alltid ska ha den till hands när ETT pizzasug plötsligt drar igång. Man måste dock ha minst ETT gott öga för att kunna läsa texten och vara nära Karlstad för att ha nytta av den.
Det var ett litet bidrag till veckans tisdagstema och här kan du hitta fler tolkningar av orden en eller ett.

måndag 5 november 2007

Hotellspöke

På många gamla stadshotell talades det förr om hotellspöket. Det var oftast en krögarhustru eller en husfru som inte fick ro utan gick omkring mitt i natten med en skramlande nyckelknippa. Vissa hotellrum var särskilt utsatta för spöket och många är historiorna om hur det kunde gå till.
På ett hotell visade sig spöket regelbundet i hotellfoaljen och en gäst som suttit uppe halva natten för att läsa berättade vid frukosten för kyparen.
- Klockan var bortåt tolv, då dörren ljudlöst glider upp och ett vitklätt spöke står framför mig. Och vet ni vad jag gjorde då?
- Får jag lov att påpeka, svarade kyparen, att den där klockan i foaljen går en kvart före!
- Ja, jag förstod att det var något lurt, svarade gästen, för spöket bugade sig djupt och gick.

söndag 4 november 2007

Gästen med sega biffen

Det finns gott om sega biff-historior i branschen och här kommer en från Ove, som under många år jobbade på ett stadshotell i Skåne. Det var gästen som kallade på hovmästaren och sa:
- Den här biffen är så seg. Den går bara inte att äta.
- Det var ju beklagligt, svarade hovmästaren, får jag föreslå en en god snitzel istället.
- Ja tack gärna, men nu har jag ju ändå ätit lite av den här biffen.
- Det gör ingenting, vi har snitzlar som det också är ätet lite av.

Äntligen hemma

Efter att ha tillbringat lite mer än en vecka på landet känns det extra gott att äntligen vara hemma igen. Nu gäller det bara att vänja sig vid stadens snabba livsrytm igen. Vissa saker går det förvånansvärt fort att vänja sig vid, annat tar lite längre tid!
Hallen, som igår kväll var helt belägrad, går snart att passera utan risk för större snubbelskador. I bagaget fanns förutom de obligatoriska kassarna med smutstvätt, ett nystyckat lamm, en trave böcker, påsar med skor och leriga stövlar, nyuppgrävda potatisar, rödbetor och jordärtskockor, samt diverse hundprylar och annat odefinierbart.
Nu återstår endast badning av en smutsig och mycket illaluktande hund. Han passade förstås på att gräva runt i både trädgårdslandet och på den nyplöjda åkern utanför tomtgränsen. Sedan är den yttre ordningen återställd och jag kan åter ägna lite mer tid åt bloggen.

torsdag 25 oktober 2007

Agera mot högern

Har just lyssnat på Reinfelts öppningstal på moderatstämman och konstaterar att det nu är dags för nästa steg i det moderata förnyelsearbetet. Vi för en konsekvent politik, vår tids problem ska lösas av vår tids parti och allt kommer inte till alla på samma gång, var bara några av hans formuleringar.
Det är precis samma gamla takter som förr, samma högerpolitik, bara serverad ur lite blankare och finare grytor. Vi kan snart se nästa våg komma rullande med ännu fler försämringar för vanligt folk. Det är dags att vakna ur alla söta törnrosadrömmar och göra någonting... NU!!!

tisdag 23 oktober 2007

En kulturinjektion

Satte mig på tåget i måndags morse för att ta mig upp till Brunnsvik utanför Ludvika. Slog upp en gratistidning och möttes av diverse budskap. Pigga upp dig i höstmörkret! Snyggast i höst? Hur mår din hud? Lider du av oönskad hårväxt? Vi erbjuds hudföryngring, kroppskulptering och hårborttagning, allt med röda priser och behandlingsgarati.

Nej, inte blir jag lyckligare med ett vackert skal, det är bättre att ge sig själv en riktig kulturinjektion. Det får jag under tre dagar på Brunnsvik, där nära hundra fackliga eldsjälar och arbetarförfattare samlas för att diskutera värdet av det skrivna ordet.

I tider då arbetare oftast framställs som siffror eller i torra fakta av någon statliga utredare behöver vi som bär upp samhället med allt vårt dagliga slit verkligen visa att vi finns. Det, är för mig en riktig framtidsinvestering!

söndag 21 oktober 2007

Takt och ton

En gammal bekant till mig påstod en dag att kypare bara kan servera historior som handlar om möten med gästerna i matsalen. Jag blev först lite överraskad, men måste efter en stund hålla med om att det nästan är sant.

Det kanske inte är så konstigt, för det är i mötet med gästerna som det oväntade händer. Då gäller det att hålla god min, inte gå runt och vara sur och grinig.
Det skämtas lika friskt om kollegorna i matsalen, som här i en bild och text jag hittade i en tidning från 1939.
En matsalsnisse kommer in till hovmästaren och säger:
- Det var telefon till Svensson, om att hans fru just har fått tvillingar.
- Nisse lilla, det får du inte tala om nu. Det får vänta till Svensson har satt ner tallrikarna!

lördag 20 oktober 2007

Fantastiska skapelser

Idag är det lördag och jag tänker dela med mig av mitt eget lördagsgodis. Det är något som jag har gottat mig åt ganska länge, en blog som verkligen har det där lilla extra. Själv tittar jag in då och då bara för att njuta av alla fantastiska skapelser.
En tårta i form av ett spelbord vore väl något att ställa fram på bordet, men vem kan väl göra en sådan i vårt avlånga land. Kanske kan bloggen Pink Cake Box, där jag lånat bilden, vara utmaningen och inspirationskällan för att baka en alldeles egen lördagskaka.

fredag 19 oktober 2007

Försiktig nisse

En lite småcharmig historia som jag fått av Erik handlar om en krögare på ett ganska stort hotell. Han bar alltid lösa sedlar i fickan och en gång när han drog upp handen ur fickan följde en hundralapp med. En matsalsnisse såg händelsen, tog hand om sedeln och sökte lite senare upp krögaren för att lämna det han hittat.
- Du är en duktig och ärlig pojke, sade krögare, men det var en hundralapp jag tappade och nu kommer du med växel.
- Ja, svarade matsalsnissen, jag har varit med om att hitta sedlar förr, när ägaren inte hade några mindre pengar att lämna i hittelön.

torsdag 18 oktober 2007

Restaurang Intim

Några av böckerna i min bokhylla är mycket vältummade och lästa många gånger. En av dem är Restaurang Intim, troligen den allra första skönlitterära skildringen av livet i krogvärlden. Den skrevs av Olle Länsberg, som i förordet beskriver sina vedermödor som författare. Och så här beskriver Olle sina första erfarenheter av kroglivet.

"Och så började gästerna komma. Lisen ropade på honom, ville ha hjälp. Alf rusade fram och tillbaka mellan köket och matsalen några gånger och fann plötsligt att restaurangen var full med folk. Han behövde inte längre fundera på vad han skulle göra.

Han tyckte det var som om fan själv kommit in på Intim med en stor kvast och sopat runt ett tag. På en kort stund blev allt ett kokande inferno. Han bar och sprang och sprang och bar, han kände svetten strömma över hela kroppen, han slet som en slav men ändå räckte han inte till överallt. Alla ropade på honom, alla behövde hjälp men han hade ju bara två händer.

Det var som om hela personalen blivit galen. Ute i matsalen såg han bara brådskan, springet, men på andra sidan svängdörren sjöd det av liv. Alla ropade, alla hade bråttom."

När jag jämför livet i krogvärlden då och nu, kan jag bara konstatera att skillnaderna inte är så stora. Hierarkierna finns kvar, liksom arbetsmomenten, hetsen och den galna humorn. En bok värd att läsa, men du får nog leta i något antikvariat om du vill hitta den. Det första manuskriptet vandrade till tryckeriet 1945, min upplaga är tryckt 1954 och utgiven på Folket i bilds förlag.

onsdag 17 oktober 2007

Otursförföljd

Börjar dagen med en liten historia om en lunchgäst, som är mycket missnöjd och just har lämnat matsalen. Han ställer sig vid garderobs-disken och säger.
- Vad är det här för ställe? Oxstek har ni inte kvar, köttbullarna är slut, ni har ingen biffstek kvar och inte någon fisk! Vaktmästar´n, ge mig genast min hatt, så jag kan gå någon annanstans!
- Mycket ledsen herr´n, men den finns inte heller kvar!

tisdag 16 oktober 2007

Lön för mödan

Förr var det vanligt att vaktmästaren på ett hotell fick hjälpa gästerna med att bära väskor och annat bagage till och från rummen. Lite större hotell hade oftast flera yngre pojkar som skötte dessa sysslor och ett samtal mellan två av dem kunde låta så här.
- När jag burit upp kofferten fem trappor åt herr´n, tryckte han någonting i min hand och sa; Här har ni till lite kaffe.
- Nå, hur mycket var det?
- En sockerbit!

Det finns inga hinder

Det finns ingenting som hindrar en kypare från att uppfylla gästens allra minsta önskemål. Det var något som förr inpräntades hos alla, som ville göra karriär i en matsal.
Och det finns många gamla illustrationer, som på ett humoristiskt sätt visar hur det kunde gå till. Den här gamla fina matsedeln från Gamle Port är bara ett exempel.

Serveringspersonalen äger avtalsenligt
rätt till 10% serveringsavgift utjämnad
till närmast högre 5 öres belopp.
Att kyparna fick slita för brödfödan kan man se i den finstilta texten längst ner. 1954 kostade en lunch bestående av smörgåsbord och varmrätt 4:75. Lönen var alltså 48 öre per serverad lunch så det gällde verkligen att ligga i.
Hinder var ordet för veckans tisdagstema, men det har du säkert redan förstått och här kan du se hur andra tolkar ordet med en bild!

måndag 15 oktober 2007

Professor Disträ

En mycket disträ professor ropar på en man i svarta kläder i närheten av sitt bord och säger:
- Vaktmästar´n, för en halv, eller kanske för en hel timme sedan bad jag er servera mig min middag. Har jag fått den? Har ni glömt mig? Eller har jag inte alls beställt den?
- Min bäste herre, svarade mannen lugnt, ni får inte tala så högt här. Och här får ni ingenting att äta. Detta är icke Stadshotellets matsal utan Stadsbibliotekets stora läsesal.

söndag 14 oktober 2007

Duktig flicka

Det tog en bra stund att städa skrivbordet och när jag ändå var igång så städade jag ur datorn också. Tömde papperskorgen och defragmenterade hårddisken, så nu går den snabbt och jag har mycket plats för nya saker både på skrivbordet och i datorn.
Och när jag ändå hade ångan uppe så stuvade jag om lite i bloggen också, men det märker du säkert när du rullar nedåt och inte hittar det du söker på sin vanliga plats. Passade dessutom på att rensa bland alla mina opublicerade utkast och listade upp några saker, som jag lovat att återkomma med.
  • lockouten 1938
  • minnesbilder från Snäck-tiden
  • skicka utlovade böcker till krubb-Jesper
  • med foto bevisa hur många vinglas jag kan hålla i en hand
Drabbades visst av "duktig flicka"-syndromet, men jag är inte särskilt orolig över att tillståndet ska bli bestående. Nu har jag en ganska stor hög med papper, som jag inte riktigt vet var jag ska lägga. Nu tronar högen på köksbordet, men det ska ju användas till annat, så snart är väl (o)ordningen återställd!

lördag 13 oktober 2007

Ägg-dags

För sent insåg jag att det var äggets dag igår, men det går ju att råda bot på det mesta här i världen. Så i morse "äggade" vi till oss riktigt ordentligt, både jag och hunden. Jag med ett par löskokta och Loke med sin råa äggula.
Naturligtvis var det några kreativa ägg-producenter som kläckte idéen då Livs-medelsverkets kostundersökning visade att svenska barn äter allt färre ägg. Knappt ett ägg per vecka, hur man nu kan räkna ut det, eftersom ägg ofta används som ingrediens vid matlagning.
Ägget, naturens egna multivitaminförråd, är inte bara gott och nyttigt att äta, det ger också en alldeles särskild glans på pälsen!

fredag 12 oktober 2007

Var god stör ej

Städa skrivbordet, det var det jag skulle göra idag, men det är förskräckligt tråkigt och vilken tid det tar. Det är en riktig utmaning, för det går ju inte att kasta något utan att det blivit ordentligt läst. Och det tar mycket tid!

Bland alla kompendier, böcker och papperslappar hittade jag just den här dörrhängaren från ett hotell någonstans. Den bär signalfärgen för stopp och för säkerhets skull finns texten på tio olika språk. Går helt enkelt inte att missförstå!
Den passar bra att hänga ut på bloggen också och får symbolisera det jag ska ta tag i nu. Städa! Nu!
Men först ska jag stänga av datorn så att jag inte inleds i frestelse en gång till idag!
Och skulle jag ändå falla för frestelsen kommer skylten att påminna mig om vad jag ska göra!

En gammal bloggbekant

Snurrar runt en stund bland olika bloggar (fast jag egentligen borde städa på skrivbordet) och hittade till min stora glädje en gammal bloggbekant. Trodde länge att kallskänkan helt lagt av med sitt skrivande, men nu åker hon genast in i min blogglista igen och jag hoppas hon blir kvar ett tag. Men man vet ju aldrig, för själv skriver hon;
"ett tag trodde jag att jag hade slutat skriva - fast det hade jag inte
- jag bara inte gjorde det just då - nu gör jag det - imorgon får vi se"
Jag kommer med glädje att följa hennes skrivande och hoppas att hon inte lägger av i första taget.

torsdag 11 oktober 2007

Dött öl

En kypare på gamla Rydberg står en dag vid spritkassans lucka och har precis hämtat ut ett glas öl. Detta ser "dött" ut, varför han säger till smörgåsnissen att sätta litet bornyr på det. Källarmästaren, som just passerar, utbrister då.
- Stå inte och tala franska med mina pojkar; säg inte bornyr utan säg "sätt pes".

onsdag 10 oktober 2007

Sovande kassör

Den här lilla historien utspelar sig på den tiden man kallade krögaren för principalen och då det fanns en kassör på krogen, som kollade att vaktmästarna (kyparna) inte bar in mer mat och dryck i matsalen än det de hade redovisat.
- Jag vet inte vad jag ska tänka om er Mayer. Var gång jag ser er, så sitter ni och sover.
- Det är goda tecken, herr principalen. Det bevisar bara att jag har ett gott samvete.

Bananjakten

Delta i bananjakten! Hittade en banan på en hemsida och undrade förstås vad den hade där att göra. Jag var övertygad om att det var någon slags reklam för bananer och tänkte genast på Stellan, som roande och utförligt skrev om bananer en period och som dessutom hade en enkät om bananvanor.
Och visst blev jag väldigt nyfiken, det måste jag erkänna och ganska snopen när det visade sig att bananjakten var reklam för utgivningen av Disneys Klassiker Djungelboken på DVD. Och reklam för de många hemsidor man måste leta igenom för att finna några bananer. Och det tar tid, mycket tid!

tisdag 9 oktober 2007

Vårdad eller ovårdad

En lunchbricka som blivit kvarlämnad på ett bord säger en hel del om hur vårdad eller ovårdad personen är, som just lämnat restaurangen. Den här personen är van att ta för sig av allt och bryr sig inte särskilt mycket om hur andra har det.
Lägger gärna upp mer mat än vad magen orkar med och det som blir kvar trycks ihop mellan tallrikar och bestick utan tanke på att någon annan ska ta vara på disken.
Skämtar gärna och säger att man inte ska ta jobbet från personalen för att själv slippa gå till den uppställda, väl synliga brickvagnen och lämna sin disk.
Vårdad eller ovårdad var ordet för denna veckas tisdagstema och här kan du se hur andra tolkat temat.

måndag 8 oktober 2007

Naken eller klädd

Det finns en hel del roliga uttryck i restaurangvärlden som man bör känna till om man jobbar där. Att vara naken eller klädd, är två ganska vanliga uttryck i kök och matsalar.
I matsalen är jag klädd om jag har min korkskruv med mig och naken om jag råkar ha glömt den hemma eller någon annanstans. I köket är kocken klädd om han har sitt eget knivset med och naken om de inte finns med.
Så hör du någon servitör eller kock säga så, behöver du inte undra vad som står på!

söndag 7 oktober 2007

Min första bragd som kypare

Det var för många år sedan, då en restaurant som hette Nordpolen låg i hörnet av Holländaregatan och planen framför Adolf Fredriks kyrka. Där regerade källarmästare Frans Lindqvister, även kallad "blyertspennan" för sin fenomenala färdighet att spela på densamma. Ja, så inleder kyparen "Masse" sin berättelse, som var införd i ett av Hotellrevyn första nummer 1918.
Det var den 12 augusti 1871 jag fick plats som kypare 10 år gammal hos Lindqvister. Mitt göra blev att borsta familjens skor och det skulle vara klart klockan 8 på morgonen. Sedan skulle alla glas diskas och torkas samt glashyllan rengöras varje dag, ty annars stod man ej väl med kassörskan, fröken Wallenkam - frid över hennes minne. Alltnog, det var ej det här jag skulle skriva om, nej det var om min första bragd som kypare.
Det var en förmiddag när min äldre kamrat Axel var ute på gården och frossade på ett bloss, när jag lovade att jag skulle servera en stångkorv för honom. Det var enda gästen i matsalen, men i källarsalen hade jag ett parti, som kassörskan underrättade mig var en källarmästare Siewert vilken hade en fin restaurant som hette Kasenhof (Lungmosen) och låg vid Jacobstorg.
Det var en stor och tjock gammal gubbe och i hans sällskap var perukmakare Bäck och min principal. De sutto och läskade sig med portvin, som var väldigt vanligt på förmiddagarne. Emellertid ringde det i matluckan att korven var färdig. Jag rusade dit med en förfärlig fart; skulle visa min fermitet som kypare, men det gick ej bättre än att jag stupade över kassans fot och stod på huvudet i luckan.
Jag tog stångkorven, som den tiden alltid serverades på tallrik, och nu skulle jag visa den där främmande källarmästaren med vilken kläm jag kunde servera. Jag skulle just svänga förbi vid deras bord och in i matsalen, gjorde en elegant sväng med tallriken, men o ve stångkorven försvann. Jag märkte ingenting utan fortsatte med trippande steg fram till gästen, som satt och studerade en tidning och med det vanliga "vasego" satte jag fram tallriken.
Väl inkommen i källarsalen tog jag post vid kassan och tänkte få höra några berömmande ord - men intet. En stund gick, så knackades det i matsalen. Jag gick in och till min stora förvåning frågade gästen efter stångkorven. Där stod jag och stirrade på honom och tänkte i mitt stilla sinne, att den har du nog ätit upp gubbe! Men nej, han blev ovettig och kallade mig för pojkdrummel. Källarmästaren kom in, men ingen kunde förstå vart korven tagit vägen, så han fick en ny.
Några timmar gick och mitt parti betalade och skulle gå. Källarmästare Siewert hade ett väldigt göra att få på sig sina galoscher, han trampade och svor men till slut gick det. När gubben gick klappade han mig på axeln och sade; du är en rapp pojke och vill du komma till mig så får du.
Några veckor gick; så en vacker dag hade jag samma parti på portvin och gubben tackade mig för matsäcken jag gav honom sist - men nog kunde du ha lagt den på ett annat ställe än i mina galoscher. Tablå.
Emellertid kom jag året därpå till Kastenhof och fick många gånger höra galoschhistorien.

lördag 6 oktober 2007

Det gäller att passa på

Vet inte om kakelugnen finns kvar på Grand Hotell i Stockholm, men i början av 1900-talet stod den där och i stenen var några av Bellmans ord inhuggna. Där stod - Vila vid denna källa.
En engelsman på Stockholmsbesök studerade orden en stund och frågade en servitör vad orden egentligen betydde och svaret lär ha kommit blixtsnabbt.
- Don´t forget the tips for the waiters!

Med hjälp av spökskrivare

Det är snart ett år sedan blockaden på Wild´n fresh i Göteborg inleddes och nu kommer påpassligt nog boken med den förra ägarinnans berättelse. Den har hon tydligen skrivit med hjälp av en spökskrivare som "strukturerat texten" och titeln är föga för-vånande - Wild´n fresh, min berättelse om salladsbaren.
I veckans LO-tidning skriver David Eriksson bland annat i sin krönika:
"En sak begriper jag inte riktigt med den här boken. Om salladstiden var som hon beskriver den; ett sannskyldigt helvete mot slutet där hon överhuvudtaget inte minns de sista veckorna innan hon sålde. Hur kunde hon då skriva en bok och få den utgiven mindre än ett halvår efteråt? Jag får inte ihop det. Antingen måste hon börjat tidigare på boken eller fått otroligt mycket hjälp med den från något håll."
Det är klart att jag blir nyfiken och visst ska jag läsa boken, men jag tänker inte köpa den själv. Har absolut ingen lust att bidra till att Sofia eller någon annan ska tjäna några pengar på den. Jag har redan försäkrat mig om att få låna den av David!

fredag 5 oktober 2007

Elena och Europa

Går här och känner på boken från gårdagens bokrelease på Café Edenborg. Det riktigt knottrade sig på armarna när vännen Lena Kallenberg berättade om hur hon fick inspiration att skriva och om de vedermödor hon som författare lever med.
Att göra ordentlig research är inte alltid så enkelt, men Lena ger sig i kast med det mesta för att verkligen kunna skriva och beskriva verkligheten. Jag minns med en lätt rysning hur orolig jag var när hon researchade i krog- och knarkvärlden inför Coola krogen.
Nu har hon gjort det igen och bland annat varit i Polen för att själv känna hur det är att andas in den kolförorenade luften och smakat på snö som lämnar en fet smak av kol på tungan.

Boken handlar om Marek och Elena, ett ungt par som lever med sin son Janek i Polens koldistrikt. När Mark svartlistas på grund av en facklig demonstration börjar han arbetspendla till Sverige. Men tillvaron på andra sidan Östersjön visar sig bli svår och han ställs snart inför nya utmaningar.

Efter en arbetskonflikt hänger terroriststämpeln tung över Marek och de andra som deltagit i en maskningsaktion. Och hemma kämpar Elena för att klara vardagen sedan deras son diagnostiserats med kol, en kronisk lungsjukdom.

Det är en roman om en familj och om människor som far illa i ett Europa där medmänsklighet och solidaritet får stå tillbaka för marknadens hårda villkor. Och jag ser fram emot en snar dag på landet, en dag då jag får sitta framför brasan och läsa utan att bli avbruten.

Uppdaterat: Boken är utgiven på Leopard förlag och har ISBN-nummer 978-91-7343-152-1

Kanelbulle

Jösses, det har varit Kanelbullens dag en hel lång dag och jag har inte ens känt lukten av en nybakad kanelbulle! Och nu är det för sent eftersom det snart är en annan dag.

torsdag 4 oktober 2007

Fråga om kronärtskocka

Fick en liten rolig förfrågan i min e-postlåda ikväll, men känner att jag kanske inte är rätt kvinna att svara trots alla mina år i krogvärlden. Skickar därför ut frågan i cyberrymden och hoppas att någon av er kan lösa problemet! Så här lyder frågan:
"Hej alla bildade vänner i synnerhet på det växtliga området - kronärtskocka; cynara - hur uttalar man det? Var ligger betoningen - svara på detta och ni gör både litteraturen och kulturen en tjänst!!!"
Själv har jag provat att säga både kronärt-skocka och kronärts-kocka, men vad är egentligen rätt? För mig smakar kronärt-skocka allra bäst.
Uppdaterat: Har nu fått veta att det heter cynara scolymus och att den tillhör familjen korgblommiga växter, men hur uttalar man detta?

Minnesbild

Tänk att det idag är precis 50 år sedan Sovjet sköt upp den allra första satelliten i rymden. Den hette Sputnik och kunde ses som en liten lysande prick, som sakta rörde sig över himlavalvet.
Och jag minns hur vi stod där i vår älskade magister Åbergs trädgård och spanade mot den mörka natthimlen. Hela klassen var samlad för att vara med om det stora ögonblicket.
Vi talade länge om framtiden den kvällen och drömde om hur samhället skulle bli när vi var vuxna. Men ingen av oss kunde i sin vildaste fantasi ana vilken otrolig utveckling som stod för dörren.

onsdag 3 oktober 2007

Hört i baren

Två yngre män satt i baren alldeles bredvid dansgolvet och drack den ena dyra drinken efter den andra. Deras blickar följde med stort intresse de dansanta på dansgolvet. De kommenterade ivrigt olika händelser på dansgolvet och efter en stund suckade den ene djupt innan han sa.
- Ja, ja, dansgolvet är ju till för dem som inte har råd att supa i baren! Skål grabben!

tisdag 2 oktober 2007

Consommé var ordet idag

Phu, nu är äntligen alla consommévarianter inskrivna bland mina nya krogord. Och inte är de nya varianterna lättare att tillaga än de förra. För det kan väl ändå inte finnas någon som har ett par tuppkammar eller duvbröst liggande i kylen!

Skämt kött

Hörde för länge sedan en gammal kock skämta till om hygienen när han visade en nyanställd runt bland kylarna på krogen. Han klappade på dörren till köttkylen och sa.
- Om en massa herrelösa djur samlar sig utanför den här dörren när du öppnar den, så vet du med säkerhet att köttet har blivit så skrämt att det antagligen måste kasseras!

Klockan är slagen

När jag för en tid sedan steg in i en liten hotellentré möttes jag av en mängd gamla saker. I ett hörn stod det här gamla golvuret och hälsade välkommen med sitt rogivande men ljudliga tickande. Och när jag en stund senare skulle checka in hördes ett kort rasslande följt av några höga klockslag.

Alla dessa klockljud, som skapade en väldigt speciell atmosfär i hotellentrén får också illustera veckans tisdagstema.

måndag 1 oktober 2007

Ännu ett år att summera

Idag läggs ännu ett år till min ålder och därför ska jag inte ägna så mycket uppmärksamhet åt bloggen. Jag ska bara njuta av livet - må gott, äta gott och dricka gott. De här vackra liljorna är resultatet av en tidigare årsdagspresent och dem njuter jag verkligen av under andra tider på året. Ha en bra dag alla goa vänner!

söndag 30 september 2007

Något som går fort

En gäst kommer inrusande i matsalen från en väntande bil utanför entrén. Han ropar högt och andfått till vaktmästaren.
- Säg hallå där, ge mig nå´t som går riktigt fort.
- Nå´t som går fort? Ja, då är det nog bäst att ta bilen, den går fortast.

På en skrynklig papperslapp

Hittade i mina gamla anteckningar några rader jag en gång skrev ner efter ett besök i köksregionerna på en krog. En skrynklig papperslapp satt upptejpad på en kylrumsdörr och där stod det.
"En morot som du kan knyta ett dubbelt halvslag med är inte färsk och bör därför slängas."

Under kontroll

Den här historien kommer från tiden då det fanns stränga spritrestriktioner i vårt land och krogen kunde bli tilldelad en viss mängd sprit som den kunde servera. Den utspelar sig på en stor skånsk badort och det är förstås Erik som berättat den.
Källarmästaren, som förut haft obegränsade rättigheter, blir en dag uppringd av spritdirektören.
- Har källarmästaren sett att källarmästaren kommit under kontroll nu? Det blir bara 600 liter om året.
- Det blir nog fan bra, men vad ska mina gäster dricka, svarar källarmästaren efter en kort funderare.

lördag 29 september 2007

Någonting om mig

Ibland hittar jag någon liten lista med frågor, som någon bloggare blivit utmanad att svara på. Den här som jag tyckte var lite smårolig fann jag för en tid sedan, minns inte var. Så nu får du en chans att veta lite mer om mig.
Jag tänker inte utmana någon annan bloggare att svara på frågorna. Man måste ha både tid och lust att svara på så många frågor, men det är ju alltid roligt att få veta mer om en bloggvän.
1. Pratar du fortfarande med personen du kysste första gången?
Det var så länge sedan och jag har hunnit flytta så många gånger att kontakten för länge sedan är bruten. Men jag minns honom väldigt väl och stranden och stenen där det hände.
2. Har du sett din bästa vän gråta?
Vi har gråtit tillsammans åtskilliga gånger av både sorg och lycka.
3. Vilka vitaminer tog du när du var liten?
Urk, jag minns med stor fasa den dagliga skeden med fiskleverolja.
4. Vad åt du senast?
Idag har jag inte hunnit få i mig någonting annat än kaffe och smörgås, men igår åt jag en Viking buffé.
5. Har du fått någon komplimang i dag?
Ja, när Loke kom och väckte mig och sa att jag är världens bästa matte om jag kliver upp ur sängen och går ut en sväng med honom.
6. Har du varit med i en rättegång?
Ett antal gånger för att vittna när krogbråk har lett till allvarliga personskador hos någon i personalen. Och en gång mot en pizzeriaägare, som hotade sina anställda.
7. Är du polare med grannarna?
Bor man i en bostadsrättsförening och är aktiv i styrelsen går det inte att undvika att lära känna de flesta, men riktiga polare, nja.
8. Vilka språk pratar din mamma?
Gotländska, lite engelska och så svenska förstås.
9. Vilka länder har du bott i?
Det får räcka med att jag har bott i Sverige och så på Gotland förstås!
10. Senaste piercingen?
Jag var fullvuxen när det blev "inne" så det har aldrig varit riktigt aktuellt.
11. När åkte du senast bil i mer än 15 minuter?
Igår när vi körde hem från HSBs styrelsekonferens som hölls på Viking Cinderella.
12. Gay?
Jag har så många kompisar i krogvärlden som är gay, så det får faktiskt räcka. Någon måste ju vara hetero också!
13. Har du däckat/spytt för att du har druckit?
Min devis är att inte dricka så mycket att det blir nödvändigt, men visst har det hänt att jag stoppat fingrarna i halsen för att slippa må dåligt dagen efter.
14. Har du äggat någon?
Jag kastade faktiskt ägg på en kock en gång. Han uppförde sig så illa och jag blev så förba...d att det bara hände innan jag ens hann tänka! Om jag eggat någon är en annan fråga och den tänker jag inte svara på här.
15. Har du täckt någons hus med toalettpapper?
Är alldeles för höjdrädd för att kunna klara en sån sak och för övrigt - hur kul skulle det vara?
16. Frågan finns inte.
Vad skönt, en fråga mindre att svar på!
17. Har du varit på stranden?
Inte idag, men många gånger i somras.
18. Har du haft en stalker?
Vet inte om man kan kalla honom stalker, men det fanns en gäst på en av krogarna jag jobbade på som var väldigt ihärdig i sitt uppvaktande.
19. Minns du din/dina musiklärares namn?
Nej, men jag minns att jag fick stå framme vid orgeln och sjunga när hon spelade. Jag avskydde det och fick med knapp nöd godkänt i betyg.
20. Hur bra är din syn?
Väldigt bra på högra öga, med det andra ser jag ingenting.
21. Har du varit på ett party?
Visst har jag varit på många partyn i mitt liv, men det blir inte så ofta nu för tiden. Vet inte om det är åldern eller orken som tryter.
22. Skulle du kunna tänka dig att simma med hajar?
Hajar är vackra att titta på, men säkert inte så trevliga att simma bredvid, så svaret måste nog bli ett nej!
23. Vad skulle du säga om jag sa att jag är kär i din bror?
Sorry, han är upptagen och förresten är det inte min bror, det är min man.
24. Har du varit utomlands?
På mina resor har jag sett nästan hela Europa och finge jag åka tillbaka någonstans blir det absolut till Island eller Färöarna. Besökte en gång Ryssland bakom järnridån i slutet av 1970-talet och fick verkligen uppleva stängda gränser och gammal kommunism.
25. Har du sett din bästa vän naken?
Självklart har jag gjort det någon gång i bastun!
26. Vilket är det bästa bröllopet du varit på?
Bröllop är det alltid trevligt att vara gäst på och alla tycker naturligtvis att det egna bröllopet var bäst ända tills man skiljer sig och gifter om sig. Vilket som var bäst? Jag tror att jag håller tyst om det.
27. Skulle dina föräldrar bli arga om du blev avstängd från skolan på grund av slagsmål?
Skulle antagligen ha fått både utegångsförbud och en massa bannor, men jag var aldrig den som tog till knytnävarna för att lösa problem.
28. Var är dina syskon just nu?
Antagligen hemma eftersom det regnar idag. Kan inte tänka mig att det är lämpligt väder för en golfentusiast.
29. Vad är den senaste drömmen som du minns?
Oj, oj, oj - jag minns så sällan de drömmar jag haft när jag sovit, så jag kan faktiskt inte svara.
30. Vem ringde dig senast?
En granne i porten bredvid, som undrade varför det var så mörkt i hans garage. Han hade bytt glödlampan två gånger, men det var ändå mörkt. När jag bad honom om att titta i proppskåpet tyckte han att jag var besvärlig och att föreningen hade dålig service.
31. Vilken tid gick du upp i morse?
Strax före sex blev jag väckt när Loke puttade in sin kalla nos under täcket och talade om att nu är det dags att gå ut matte!
32. Vad ska du göra i helgen?
Jag ska nog ta mig en tur i svampskogen och ligga på soffan med en bra bok, men jag borde nog plocka undan en massa papper och städa av lite.
33. Vad står det i det fjärde sms:et i din inkorg?
Ingenting upphetsande alls, bara en bekräftelse om att ordförande för vår årsstämma nu är inbokad och klar.
34. När var du riktigt sjuk senast?
Vet inte om jag någonsin varit riktigt sjuk, men lite sjuk är man ju varje dag om man bara känner efter riktigt ordentligt.
35. Vilken kändis tog du på senast?
Kanske var det Carl Jan eller så var det Wanja Lundby Wedin, men det kan också ha varit en borgerlig politiker, som jag förträngt namnet på.
36. Vad finns i din backficka?
En svart hundbajspåse förstås, men det har jag ju i nästan alla fickor.
37. Har du färglinser?
Nej, jag är så nöjd med den naturliga färgen på mina ögon, så det behövs inte.
38. Vad gjorde du klockan två i natt?
Sov gott i min säng.
39. Vad är det första du gör på morgonen?
Kliver ur sängen och lägger mig på mattan med Loke för att morgongosa en stund.
40. Vad ska du göra efter det här?
Sätta på mig regnkläderna och ta en riktig långpromenad med Loke. Sen ska det bli skönt att komma in, torka upp och lägga sig i soffan med en god bok. Svampen får stå kvar i skogen till i morgon.

torsdag 27 september 2007

Något att dricka

In på restaurangen kommer en törstig gentleman och beställer en vermouthgrogg. När groggen serverats ångrar han sig och ber servitrisen att få byta ut den mot en vanlig lättgrogg, vilket han får. När drycken har konsumerats, ämnar mannen avlägsna sig och servitrisen begär då betalt för groggen.
- Den fick jag ju i stället för vermothen, svarade gentlemannen.
- Nå, men vermothen då?
- Jag har ju inte fått någon vermouth.
- Nää, visst nä!
Och gentlemannen gick därifrån utan att betala.
Att historian är ganska gammal kan man lätt förstå när man hör groggalternativen och det är förstås Erik, min gamla kyparvän, som bidragit med den.

onsdag 26 september 2007

Det är bara att rulla på

Vet inte riktigt hur jag ska tolka denna skylt som jag hittade ovanför en trappa på en krog. Finns det en handikapptoalett nedanför trappan och är det meningen att den handikappade ska rulla nedför trappan för att nå bekvämligheterna?

Tittade nyfiken ner i källaren och kunde konstatera att det faktiskt fanns en handikappanpassad toalett där, men att vägen dit gick via trappan! Hittade ingen hiss och undrade förstås hur man tänkt när man satte upp skylten? När jag pratade med personalen ryckte de på axlarna, som om den här skylten bara var en av alla knäppa saker som krögaren beställt.

tisdag 25 september 2007

Utkastad

In genom Stadshotellets entré kommer en kvinna, hon går med bestämda steg rakt mot hotellvaktmästaren, tittar på honom och frågar.
- Är min man här?
- Jo visst är han det, om frun bara väntar en liten stund, så blir han nog strax utkastad!
Berättare av denna historia: Erik förstås!

Ett gammalt gulnat fotografi

Ett gammalt gulnat fotografi väcker många gamla minnen till liv. Allt var inte bara slit och släp på gamla Skeppsbron där jag jobbade en tid. Sara var den som höll i trådarna, men ytterst ansvarig var källarmästaren, som då och då uppenbarade sig tillsammans med en bortskämd son.
I mina ögon var han en riktig snorunge som försökte kommendera alla i sin omgivning. Att han lyckats dupera alla i källarmästar-hemmet var inte att ta miste på, men innanför Skeppsbron trösklar lyckades han aldrig få fotfäste. Sara satte honom effektivt i arbete, han skulle lära sig från grunden om han skulle vilja ta över en gång. På företagets packmoped fick sonen köra ut matlådor till en del småföretag runt Visby och hon kontrollerade noga att han höll tiden och att maten var varm när den kom fram. En och annan gång då Sara var på sitt bästa humör kom lekfullheten fram och då kunde hon sätta sig på mopeden i sin vita kläder och köra runt hamnen med oss tramsande tjejer på flaket.
Gammal var ordet för veckans tisdagstema som du hittar här!

måndag 24 september 2007

En halva punsch, tack.

Det var på den gamla goda tiden då man hade orkestrar eller pianister, som spelade middagsmusik på restaurangerna. Och om August Meissner, som var en mycket populär dirigent Berns, berättar Erik denna lilla historia.
Under en paus promenerade Meissner omkring i sin frack i den nästan folktomma och glastäckta verandan. En herre från landet, som satt i ett hörn med barn och blomma ropade på honom.
- Pst, kypar´n, en halv punsch och två glas tack.
- Kommer strax, svarade Meissner och försvann.
Efter en stund kom han tillbaka, tog fram en punschflaska ur ena fickan och glasen ur den andra, tyst ställde han allt på bordet.
- Vad kostar det, frågade gästen.
- Ingenting, svarade Meissner, bugade sig och försvann.

söndag 23 september 2007

Söndagsmiddag på Gamle port

Igår hade jag en helt datorfri dag, men den var ändå fylld av arbete. Vi hade städdag i vår bostadsrättsförening och passade samtidigt på att plantera lite nya lökar, buskar och träd. Det fanns helt enkelt varken tid eller ork att tänka på något annat, men fint blir det i alla fall i vår!
Idag bjuder vädergudarna på solsken och då gäller det att passa på och vara utomhus. Det kan ju vara den sista fina dagen innan höstrusket tränger på. Bjuder därför på en gammal vacker söndagsmeny från Gamle Port 1954.
Det var på söndagen man kunde gå ut med familjen på krogen och söndagssteken var en vanlig maträtt. Men man kunde också äta en halv hummer för fem kronor!

fredag 21 september 2007

Att telefonera

På ett välkänt turisthotell kallade man på 1890-talet den kära middagssupen för "telefon". I ett särskilt rum stod brännvins-grejorna och att gå dit nämndes "att telefonera".
En dag kom en ny gäst, som vid bordet frågade en äldre gäst, var telefonen fanns. Med mystisk min pekade den tillfrågade på dörren till snapsrummet och den nye gästen gick dit. Han kom ut igen rätt generad och sade att det inte fanns någon telefon. Den äldre herr´n tog honom då med sig, öppnade dörren på vid gavel, visade på den jättestora brännvinskarafinen och de många glasen.
- Räcker inte det? frågade han.
- Förlåt, sade den nykomne med förlägen min, det måste vara ett misstag... Mitt namn är Styrlander och jag är godtemplarchef!

torsdag 20 september 2007

Oförskämt svar

En välbeställd gäst hade lånat ut en större summa pengar till en kypare, men fick inte tillbaka sina pengarna inom utlovad tid. Kyparen, som inte ville eller kunde betala tillbaka, färgade håret, anlade mustasch och bytte arbetsplats. Han hoppades komma undan skulden, men blev så småningom upptäckt av den välbeställde gästen. Och följande ordväxling uppstod:
- Jag ber att få göra er uppmärksam på att jag inte kan vänta på återbetalningen längre. I morgon har jag själv en skuld , som jag absolut måste betala!
- Det var det fräckaste, utbrast kyparen och låtsades som om han inte förstod vad saken gällde. Här går ni och gör skulder och så vill ni att jag ska betala dem!
Om pengarna någonsin betalades tillbaka förtäljer inte historian och det var Erik som berättade den för mig.