Glad idag

Det är med glädje jag sätter mig ner framför datorn igen i mitt nyinrättade lilla arbetsrum. Datorn verkar dessutom fungera som den ska efter flytten av alla sladdar och det är tur att man kan gömma den ruskiga sladdhärvan bakom skrivbordet.

Och riktigt glad blev jag över den fina utmärkelsen jag fått av Åsa med motiveringen "för att du får mig att skratta åt alla roliga episoder från kroglivet!" Tack Åsa och jag ska nu försöka få till ett mera regelbundet bloggande igen med fler skrönor och historior, men också lite annat smått och gott från krogvärlden. Det är nu meningen att jag ska skicka den vidare till fem andra bloggare, men jag tycker att alla bloggare är värda en utmärkelse och speciellt ni som regelbundet tittar in här trots att jag inte hunnit uppdatera bloggen som jag ska. Ni är alla värda denna utmärkelse!

Utmanad av två

Blev först utmanad av lilla b att skriva sju saker om mig själv och det hade jag nästan förträngt, men så fick jag samma sorts utmaning av Åsa. Så nu får jag nog ta mig själv i kragen och skriva något. Sju saker om mig som du troligen inte kände till kommer här!

1. Jag hatar att skotta snö, men har just insett att det kommer jag att få göra varje år utanför mitt nya hus. Om det snöar förstås och det har det verkligen gjort redan i år!


2. Jag började rulla snö (roligare än att skotta) till en jättestor snögubbe, men så kom en granne och upplyste mig om att det skulle bli varmt om några dagar och att gubben inte skulle överleva. Det blev slutet på ett roligt projekt!


3. När jag skottat mig ut till trottoaren kom en annan granne i en traktor med plog och med några drag var det nästan snöfritt vid min infart. Tänk att jag har fått så snälla och omtänksamma grannar!


4. Jag har blivit medlem i Tingstäde tynglyftarklubb. Inte för att jag ska lyfta en massa skrot utan för att kunna delta i torsdagsgympan. Jag behöver nämligen lite extra motion så att inte fler kilo än nödvändigt fastnar på min kropp.


5. I ett av mina rum står en gammal uppstoppad räv. Den fick min mamma en jul för mer än femtio år sedan av min pappa. Den har överlevt många ungar och hundar, men ser ändå ganska hyfsad ut och får hänga med ett tag till!


6. Jag har inte haft någon riktig julgran inne sedan barnen var små, men i år tänker jag nog slå till! Om jag hittar en som är riktigt stor och fin förstås.


7. Jag har under många år gjort 48 små julpaket till barnbarnens kalendertomtar. Det är lika svårt att hitta lagom små saker varje år, men jag har trots alla odds lyckats få iväg ett paket till dem även i år!

Sist men inte minst ska man skicka utmaningen vidare och jag lämnar med varm hand över skrivandet till Emma, Ingrid, Jesper och jah hollis. Om ni har tid, lust och ork att skriva något förstås!

Reglerna som gäller är:

• Länka till den person som har utmanat dig och glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget.

• Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade.

• Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till deras sidor.

• Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar.

Valborgsresa

Nu tar jag snart färjan över till ön och kanske blir det ett besök bakom kulisserna någonstans och något nytt krogord. Förra året fick jag "after majbrasa" som jag skrattat gott åt. Och under tiden jag är på ön kan jag inte blogga, så ni får hålla till godo med det som finns i mitt arkiv. Eller varför inte stifta bekantskap med två nya bloggare.

Personerna bakom Rostsverige gör ett fantastiskt arbete och kallar det för projekt folkhem. De dokumenterar nedlagda fabriker, övervuxna tågperronger och öde bostadsområden med tillbommade kiosker och förfallande hyreshus. Och här finns många spår av mänsklig aktivitet i järn, betong, tegel och glas. Det är trasiga men samtidigt plågsamt vackra miljöer.

Den andra bloggen är Katastofala omslag som letar upp gamla vinylskivor och presenterar omslagen tillsammans med sina funderingar över vad som är fult, gräsligt eller katastrofalt. Det har blivit lite av en dokumentär sida, där man kan finna många gamla dansbandsgodingar. Och visst kan jag hålla med om att scenkläderna inte är så snygga idag, men då var de väldigt inne!

Falska inbjudningar

En liten varning är nog befogad idag. Det finns någon, som på något sätt, kopierat adressböcker hos några bloggare och sedan skickat inbjudningar till personliga konton hos Netlog. Jag gjorde misstaget att acceptera en sådan inbjudan, men det visade sig vara falskt.

Så skulle du få en sådan inbjudan i mitt namn - släng den omedelbart! Jag har inget konto hos Netlog!

Blogganalys

Om du inte redan vet vilken slags bloggare du är kan du med hjälp av ett fiffigt analysverktyg lätt ta reda på det. Analysen siktar in sig på orden du använder i din blogg, så det gäller att ta det hela med en gnutta humor.

Själv fick jag veta att jag tillhör temperamentet idealisten och Jung-Myers typen psykologen. Och det stämmer ganska bra tycker jag då jag läst textförklaringen, men å andra sidan måste ju ett sån´t här test passa in på väldigt många människor.

Vill du pröva? Skriv in din bloggadress här så får du snart ett resultat. Lycka till!

Uppdaterat:

Bakom testet finns PRfekt som på sin hemsida och blogg delar med sig av en hel del intressanta saker om bloggvärlden.

Diamanter på is

Anmälde mig för en tid sedan till blogstafetten och hade så när glömt bort det, men blev bryskt väckt av Fru Kaos, som kort och gott meddelade mig att nu är det din tur! Och hon gav mig uppgiften att skriva om detta...

Om du fick en Diamonds on the rocks att bjuda bort vem skulle du helst bjuda och varför?

Min första tanke var att detta är ju inte riktigt klokt, vem i hela världen skulle ge mig en Diamonds on the rocks och skulle jag verkligen ge bort den om jag fick den i min hand. Skulle jag inte ens försöka smaka lite för att få veta vilken sorts sprit, som den diamant- och brilliantbeströdda klockan ligger i?

Jag fnittrade tyst för mig själv en stund och förflyttade mig snabbt till den enda bardisken i hela Sverige, som har denna mycket exklusiva drink på sin drinklista. Bakom bardisken stod en ung man, han verkade mycket bekant och efter en stund kände jag igen honom som Danne, bartendern jag var lite förtjust i när jag var ung. Han log som vanligt mot mig medan han fixade med något som såg ut som en drink.

Vi småpratade en stund om kvällens beställningar, våra stamgäster och våra humoristiska arbetskamrater. Vi skrattade gott åt minnet av kvällen då han bjöd mig på en riktig Bloody Mary. Så lutade han sig plötsligt fram över bardisken, sträckte fram ett litet silverfat med en drink mot mig medan han viskade.

- Varsågod, den här drinken får du av mig, men den här gången slipper du smaka, du ska bjuda någon annan på den.

Jag tittade förundrat på honom och sedan på drinken, kunde inte riktigt tro mina ögon. Det gnistrade och glimmade så vackert i glaset och jag började undra om klockan var riktig, om den var vattentät eller kanske man borde säga spritsäker.

Helt plötsligt upptäckte jag att vi var helt ensamma i baren. Det kändes väldigt konstigt för vid den här tiden borde det vara fullt med gäster och sjuda av liv och rörelse. Och trots att det var skottår och den rätta dagen var inne för ett frieri fanns det inte en enda person att bjuda på drinken.

- Lika bra det, tänkte jag, för tänk om personen jag bjöd skulle sätta klockan i halsen eller ännu värre svälja den med alla små hårdsmälta diamanter. Jag donerar den istället till det nya Hotell och Restaurangmuseet, så den kan visas upp som en av vår tids kapitalistiska drömmar.

Alldeles kallsvettig vaknade jag upp och fann att allt bara hade varit en dröm. Jag kommer aldrig att få en Diamonds on the rocks och det finns inget Hotell och Restaurangmuseum.

Bilden lånad från Stureplan

Så ska stafettpennan lämnas vidare till Aggeman! Då jag förstått att du precis har ingått ett avtal och startat en mycket prestigefylld tävling vill jag att du berättar om...

Vilka sataniska frestelser tror du att häxan kommer att utsätta dig för, hur ska du bära dig åt för att inte gå i fällan och hur kommer du att hämnas?

Recept på nätet

Tänk vad man kan få vara med om när man har vänner, som tror att "nätet" är en plats där man bara kan maila till varandra och där det finns ett antal hemsidor man kan titta på eller söka information på! Fick för några dagar sedan ett mail med rubriken "recept på nätet" och där kunde jag läsa följande text:

"Hej!

Här är ett enkelt sätt att få lite tips till ny middagsmat, alltid lika svårt att hitta på. Jag inbjuder Dig att vara med i ett "receptbyte". Ta nu ett recept du kan UTANTILL !!! Enkelt ska det vara .

Skicka ett recept till den person som är nummer 1. ..... Receptet bör helst vara något som går fort och lätt att göra och utan krångliga ingredienser. ..... Kopiera sedan det här brevet ..... sänd det till 20 vänner. Om du inte kan göra det inom 5 dagar, så låt mig veta det - det är juste mot dem som är med......"

Visst är det smått fantastiskt att jag, som inte kan några recept utantill, skulle få ett sådant mail från mina vänner. Och efter ett dygn var det fullständig kaos bland alla som skulle meddela att de inte ville vara med. Förvirrade budskap mailades fram och tillbaka bland människor på olika sändlistor och min inkorg fylldes snabbt.

Själv gjorde jag det väldigt enkelt för mig och förvirrade antagligen tillvaron ytterligare för många med mitt svar.

"Hej alla go´a människor som går och väntar på ett recept från mig! Det finns en hel del att hitta på nätet utan att man behöver skicka en massa e-post och fylla inlådan med det. Mitt tips består av ett antal länkar (kopierade in dessa länkar) till matbloggar av olika slag. De flesta skriver bara om mat och där hämtar jag själv inspiration ibland. På köpet får man en massa annat matnyttigt, så håll till godo och upptäck en ny värld – BLOGGARNAS!"

Jag är dock inte helt säker på att mina vänner förstår att de ska klicka på någon av länkarna för att hitta alla fina recept!

You make my day

Vissa dagar blir inte som alla andra, det händer en massa saker som helt stjälper både planering och dagliga rutiner. Igår var en sådan dag, ingenting blev riktigt som jag tänkt!

När jag så äntligen slog igång datorn blev jag riktigt glad över att jag ändå kan förgylla någon annans dag. Tusen tack lilla b, som skickade mig utmärkelsen "You make my day". Det var ju du som satte guldkant på min förgyllde min dag!

"Give the award to up to 10 people whose blogs bring you happiness and inspiration and make you feel so happy about blogland! Let them know by posting a comment on their blog so that they can pass it on. Beware! You may get the award several times! ”

Att nu ge denna utmärkelse till ett antal bloggar jag får inspiration av är sannerligen inte lätt. Det är många som skulle behöva få den här utmärkelsen, men jag väljer några som skriver om sitt arbetsliv i krogbranschen!

Kallskänkan som skriver så fint om sitt liv och som ständigt för en kamp mot krogvärldens arbetsgivare för drägliga arbetsvillkor! Ge inte upp!

Ordningsvakt som delar med sig av sin tillvaro i dörren till krogen.

Mikael, "Sic itur as astra", en vänsteraktiv hotellreceptionist som just nu delar med sig av sina erfarenheter i branschen på Svalbard.

Kommentera i annans namn

Råkade ut för något mindre trevligt när jag varit ute på en bloggrunda igår och vill nu be er om att vara lite uppmärksamma, eftersom ni antagligen gör precis som jag. Hittar man en ny trevlig blogg så lämnar man en kommentar där och det gjorde jag hos Flitiga myran.

När jag senare fick en tack-för-besöket-kommentar i min blogg blev jag lite fundersam och länkade mig tillbaka. Och döm om min förvåning när jag hamnade på en sida, som utseendemässigt var helt lik Flitiga myrans, men här var texten full av porrbudskap. Inte roligt alls och kommentaren togs genast bort.

Funderade länge över varför det blivit så och hur det gått till, letade mig tillbaka till den riktiga bloggen och då förstod jag samman-hanget när jag hittade detta, jag citerar.

"Detta handlar om ett organiserat kopierande av hela bloggar. Man använder sig av en befintlig blogg med namn och allt men gör ett tillägg i namnet. Kopian ser i vissa fall ut som originalet men används som "språngbräda" till andra sidor som innehåller porr. Man kommenterar också i "andras namn" och lämnar efter sig en bloggadress, snarlik någon som verkligen existerar, men även här leder adressen leder till porrsidor. För en tid sedan "roade" sig något/några med att kommentera i mitt namn och lämnade efter sig en länk som var väldigt lik länken hit till Flitiga Myran, men klickade man på den hamnade man på en "annan" sida."

"Nu tar blogg.se ett krafttag mot mafiosos och andra som kopierar inlägg, bilder och som i mitt fall hela min blogg för att driva trafik till sidor med tvivelaktigt innehåll. I ett upprop ber de oss användare och läsare att anmäla den typen av upphovsrättsbrott. Ett mycket hedrande och välkomnande initiativ tycker jag!"

Hyser stor sympati för Flitiga Myran som blivit utsatt på detta vis och det är självklart att detta oskick ska stävjas och anmälas, men det är lika viktigt att alla vi andra bloggare är medvetna om prob-lemet. För min egen del kommer jag att bli ännu mer uppmärksam och genast ta bort kommentarlänkar som leder fel!

Det fanns ett enda it-kafé

Här hjälper det inte om man har hur mycket bloggabstinens som helst, när inte en endaste granne varit hemma under påskhelgen. Och när man äntligen hittat en dator så går allt med snigelfart. Gav därför upp mitt första försök härom dagen.

Fann en dator på biblioteket, men där måste man boka in sig i förväg och det hade inte jag gjort. På turistbyrån visste de inte om det fanns något it-fik nu, men de upplyste om att det fanns ett i somras, hur man nu ska tolka det?

Efter lite letande har jag nu hittat det enda it-kaféet på hela ön och här tycks i alla fall saker och ting fungera! Det blir ett kort inlägg mer för att tala om att jag lever och mår gott. Är annars ute på en liten tur idag för att få några fina bilder av krogmiljöer till kommande inlägg. Blir kvar på ön ännu några dagar, de har lovat fint väder och det kan man ju inte missa.

Folkbildande att blogga

Något av det roligaste är att besökare lämnar kommentarer, skriver Kulturbloggen bland annat i ett inlägg om att allt fler inte skriver så mycket själva, utan att de refererar till sån´t som står i dagspressen för att få besökare eller tjäna pengar.

Själv länkar jag till en nyhet då det är uppenbart att innehållet är nära knutet till det jag annars skriver om. Skillnaden är väl att jag inte gör det för att få fler läsare, utan för att knyta ihop innehållet i min blogg. Ett exempel är alla vansinniga hotell- och restaurang-komplex som planeras och byggs i detta land.

Jag tror inte att det gör så mycket om man någon gång då och då länkar till media, men det gäller som sagt att hålla tungan rätt i munnen. Att det finns några som sätter det i system har jag också upptäckt, men de bloggarna tröttnar man ganska snart på eftersom de aldrig skriver om något som är nytt eller annorlunda. Jag tror på självsanering, men jag tror också att fler då och då måste skriva om de etiska reglerna som gäller i bloggvärlden.

Bloggandet är vår tids stora folkbildande utmaning, men fortfarande finns det oerhört många som inte ens vet vad en blogg är. Många av mina vänner och bekanta ser ibland ut som frågetecken när jag talar om bloggen, men några har letat sig ut i bloggvärlden för att ta del av allt som skrivs. De tycker helt enkelt som många bloggare, att det är kul att läsa!

Har man väl kommit igång med läsandet är det inte så långt till nästa steg. Att då och då lämna en kommentar till skribenten är alltid uppskattat och det utvecklar också skrivandet. Jag får ofta många nya tanketrådar och idéer till något nytt att skriva om.

Välkommen att kommentera

Vill du kommentera något som är skrivet, sätt pekaren på texten kommentar som finns under varje inlägg. Klicka och du får upp en ruta där du kan skriva vad du tycker. Du kan vara anonym när du skriver, men det är mycket roligare om du skriver ditt namn, smek-namn eller något som bloggaren känner igen. En som alltid kallar sig "kocken" brukar kommentera på min blogg och jag har efter lite funderande kommit underfund med vem han är, eftersom han skrivit om sådana detaljer, som bara han och jag känner till.

Sen är det bara att vänta på svar, för det hör till god ton i blogg-världen att man svarar på kommentarer. Men en bloggare är precis som alla andra, upptagna med annat och ibland får man vänta en eller ett par dagar på svarskommentaren.