En annan ölhistoria

Har fått några mailsvar på vad man skulle svara om gästen tycker att ölen är dyr. Pia skriver att hon har ett standardsvar när någon gäst klagar på ölpriset och det brukar sluta med att gästen skrattar och betalar 45 kronor. Så här kan det låta:

- Va, kostar ölen verkligen 42 kronor?

- Jajamen, det är ett minimum, men uppåt har vi inga gränser, det låter vi gästen själv bestämma.

Dyr öl

Maria jobbar på en pub i en mellansvensk stad och skriver att hon ofta möter gäster som tycker att ölen är dyr. Det är som om gästerna tror att jag som servitris kan bestämma vad priset ska vara. Ibland blir man så trött på tjatet, men det gäller att alltid ha ett svar till hands. Och så här kan det låta när gästen säger:

- Va, kostar ölen verkligen 42 kronor? Har ni ingen Happy hour?

- Jo det är happy hour just nu! Och jag tycker det är jätteroligt att den kostar 42 kronor!

Sockerpris

Ett varmt tack till Daniel för den lilla episoden du snappat upp på ett café i Kalmar och skickat till mig medan jag varit borta. Här kommer den!

- Sockret kostar väl inget, sa gästen som nyss köpt kaffe och wienerbröd åt sig själv och ett mindre sällskap.

- Nä, det är klart, svarade biträdet frågande.

- Då tar vi burken med oss hem, svarar gästen.

- Jag väntade bara på den där, svarar gästens fru med en djup suck.

Ännu en djup suck hörs från biträdet när sällskapet gått ut på uteserveringen.

Stängt

Ibland undrar man hur folk använder sina hjärnceller eller om det över huvud taget finns några kopplingar där uppe. Ja, så skrev Olle (entrévärd) och skickade med en liten "kortis" som får avsluta den här dagen.

"Jag står som vanligt i dörren och vi håller på att stänga när en medelålders man kommer fram till mig och vill in. Och som vanligt vid den här tiden blir min kommentar.

- Tyvärr, men vi har stängt.

Och gissa om man blir fundersam när mannen spänner ögonen i en och bara säger.

- Varför de´?"

Tack Olle och god natt!

Gästlistan

Får väl avsluta dagen med en liten historia som jag fått av Anders, som är entrévärd på ett ställe där det inte förekommer några vip- eller gästlistor. En kväll kommer det strax innan stängningsdags ett sällskap som gärna vill in och de säger lite nonchalant:

- Vi står på gästlistan!

- Jaha, svarade Anders, där kan ni ju stå tills vi stänger.

Val av lunchrätt

När man umgås några dagar med en massa krogmänniskor så kan man inte undgå att höra en och annan historia. Det svåra är bara att hinna skriva ner dem medan de berättas. Jag använder ofta förkortningar och ibland är det riktigt klurigt att försöka tolka det som står på pappret eller servetten. Och här kommer en som jag skrivit på baksidan av en nota.

Det var lunch och en gäst hade väldigt svårt att bestämma sig för vilken maträtt han skulle välja. Han frågade och tvekade länge innan han beställde och efter måltiden kom servitrisen fram till honom första och sa:

- Nå, gjorde du ett bra val när du beställde din mat?

- Ja, svarade gästen, men det visar sig väl först vid obduktionen.

Stängt

Det kan inte vara särskilt lätt att vara vaktmästare eller entrévärd på en krog, det vittnar Anders om i den här lilla historian. Restaurangen har just stängt och tre personer kommer lätt vinglade fram till entrén.

- Hej, vi är tre som vill in.

- Sorry, ni får komma igen i morgon för nu är det stängt!

- Är det fullt?

- Nej, det är stängt!

- Men nu går det ju tre personer, kan vi inte komma in då?

- Nej!

- Men vi ska bara ha en öl!

- Det är S T Ä N G T!

- Men en liten öl då?

Och jag kan bara tillägga att jag beundrar de vakter, som trots allt tjafs ändå orkar hålla god min och svara hövligt.

Kall soppa

Det finns väldigt många historior som handlar om att gästen hittar en fluga i soppan och den här har jag fått från min gamle kyparkompis Erik.

- Vaktmästar´n! Soppan är kall.

- Ursäkta min herre, jag har stått här och tittat på er en stund och ni har inte ens smakat på soppan. Hur kan ni då veta att den är kall?

- Jo, titta på flugan där, han åker skridskor.

Fråga om drycker

Ibland tryter mitt tålamod ganska ordentligt och då försöker jag skämta med gästerna för att få dem att tänka till, skriver Anna. Och här kommer ett exempel på hur det kan låta när man kommer fram till gästen och ska ta upp beställningen.

- Serverar ni cappuccino?

- Nej, vi har bara vanligt kaffe.

- Har ni inte café au lait heller?

- Nej, som sagt, vi har bara vanligt bryggkaffe.

- Har ni the då?

- Javisst har vi det!

- Vilken sort är det då?

- Ja du, det är Liptons på påse!

- Har ni isvatten då?

- Nej, men vi har spriträttigheter!

Stängningsdags

Restaurangen har just stängt och personalen har tänt upp takljuset för att de sista gästerna ska förstå att det nu blivit dags att gå hem. I baren har barmästaren börjat räkna kassan då en lite överför-friskad gäst kommer fram och sträcker upp garderobsbrickan fram-för näsan på honom. Barmästaren tittar forskande på gästen och säger stillsamt.

- Jaha och vad vill du då?

Gästen fortsättar att vifta med brickan.

- Min svarta jacka...

- Ser du några jackor här?

- Näää... men var fan ä garderoben då?

Så blev det oxsvanssoppa

Det finns många skrönor om hur oxsvanssoppa kom till som maträtt och jag har hittat två! Hur mycket sanning det finns i dem kan vi väl bara gissa!

Den första säger att vi ska tacka en nyfiken och kanske klådig oxe, som förirrat sig in i ett kök och doppat svansen i en gryta med kokande vatten. Det kommer sig troligen av att man anmärkte på att soppan var blaskig genom att säga "låt oxen doppa svansen en gång till i denna soppa".

Den andra kommer från skräckregeringens dagar 1793 då många adelsmän tvingades ta till tiggarstaven för att hålla svälten borta. En dag gick en av dessa adliga tiggare förbi ett garveri, dit slaktaren skickade hudarna efter slaktdjuren utan att skära av svansarna. Vid beredningen av hudarna skars svasarna av och kastades bort.

Adelsmannen fick se dessa svansar och bad att få ett par oxsvansar. Han fick några som han tog med hem till sin bostad och lagade vad som nu är ryktbart - den första portionen oxsvanssoppa.

Han berättade vitt och brett för alla sina vänner om vilken tur han hade haft. Garvarna blev däremot förargade över den stora efter-frågan på gratis oxsvansar och började ta ordentligt betalt för dem.

Skråmor

När det är fint väder ska man vara utomhus och inte sitta framför datorn och uggla, men nu är det kväll och jag kan i alla fall bjuda på en gammal historia. Den handlar om två grabbar som sitter vid ett bord i matsalen med var sin drink. Den ene av dem tittar forskande på den andre och säger.

- Var har du fått de där skråmorna i ansiktet ifrån?

- Jag lekte med en katt!

- Jasså, men bulan i pannan då?

- Ja du, hon kastade en kastrull efter mig.

Alla dessa brudar

Två inte alltför unga grabbar sitter i baren med var sitt glas framför sig. De har tagit sig några turer runt matsalen och försökt bjuda upp till dans. De är inte helt nyktra och för nu en förtrolig, men högljudd diskussion om kvinnorna på krogen när den ene helt plötsligt säger.

- Jag blir så himla trött på alla dessa brudar. De är likadana allihop och de vill bara en sak.

- Jaha, svarar den andre, och vad skulle det vara då?

- Att jag lämnar dem ifred!

Svar på tal

I baren satt två yngre män och småpratade över var sin öl när en påtagligt berusad kvinna vingligt stegar fram till dem. Hon ställer sig alldeles intill dem, som för att inleda en liten flört. De ser en aning besvärade ut, men vänder sig mot henne och ler lite överseende.

- Hör ni snyggingar, börjar hon, hur gammal tror ni egentligen att jag är?

- Tja, svarar den ene av männen leende, inte en dag över trettiofem!

- Åhh, är det verkligen sant, vad du är gullig, kvittrar hon och fortsätter, vet du att jag faktiskt precis har fyllt fyrtionio.

- Det var precis det jag tänkte säga, svarar den andre mannen trött.

Efter festen

En lång och hektisk dag går mot sitt slut utan att datorn varit igång. Då är det skönt att ha en liten skröna på lager för bloggen. Jag har fått den av min vän Erik och känner jag honom rätt så är den troligen självupplevd.

Servitören Gustav hade tillsammans med några kollegor varit ute och festat om rejält en kväll. När han vaknar på morgonen finner han att kläderna är upphängda i mönstergill ordning och skorna står ordentligt på sin plats. Han kliar sig i huvudet, ett djupt missnöje infinner sig i hans anletsdrag och han utbrister.

- Kors i all sin da´r, blev jag verkligen inte fullare!

Nyanställds dilemma

En riktig spjuver till restauranggäst kom en dag in på en större landsortsrestaurang. Han kallade på första bästa servitris, som också råkade vara ganska nyanställd.

- Hö´nnu lilla nåden, ha ni likörer här?

- Jo då, ...

- Ge mig då ett litet glas chattå briang och en kaffe.

- Det ska bli, svarar servitrisen varpå hon stegar ut till spritkassan och beställer "likören".

Kassörskan fick sig ett gott skratt, men förklarade för servitrisen att just den drycken inte fanns hemma. Och med detta besked gick flickan in till gästen igen.

- Chattå briangen ä´tyvärr slut, men vi har andra likörer.

- De´va´synd de´, svarade gästen leende, då får vi ta den en annan gång, jag nöjer mig med kaffet idag.

Rengöring

Idag skiner solen från en klarblå himmel och jag gör det lätt för mig genom att skriva in en gammal historia från en uteservering på en Stockholmskrog. Den utspelar sig på den tiden då en bilägare själv kunde fixa med diverse reparationer under motorhuven. En något smutsig herre gjorde en bullrande entré och ropade ilsket på kyparen.

- Kom hit med en sodavatten!

Vattnet kom in.

- Slå det över mina händer, befallde han kyparen.

- Över händerna?

- Ja, jag har smutsat ner mig på bilen.

Och så fick man se den noble herrn förnöjt tvätta sig i sodavattnet, vilket kyparen långsamt lät rinna över de framsträckta gentlemanna-tassarna. Då trädde en välkänd greve in på scenen.

- Kypare!, skrek han.

- Vad behagas?

- En flaska sodavatten, tack.

Vattnet kom och greven befallde kyparen.

- Spruta det i synen på herrn där borta, han är inte ren där heller!

Rakt på sak

Bjuder på en liten go´ ägghistoria nu när påsken börjar närma sig sitt slut och den utspelar sig förstås i en matsal någonstans. Där sitter en gammal ungkarl vid ett bord i full färd med att kommentera frukosten som han nyss blivit serverad.

- Fröken är ju ny på stället och känner inte till mina vanor. Rent språk tycker jag om, och mina önskningar måste till punkt och pricka uppfyllas. Är nu de här äggen riktigt hårda - annars vill jag inte ha dem, jag tål nämligen inte löskokta ägg.

- Jag beställde dem hårda, svarade den nya serveringsflickan.

- Det är inte det jag vill veta. Har kokerskan sagt att de är hårda?

- Ja, hon sa... hon sa...

- Hon sa och hon sa, det ska vara rent språk har jag ju sagt! Nå, vad sa hon nu?

- Fröken kan slå dem i flinten på gubbstuten utan att dom går sönder, sa hon!

Dubbelt seende

Det var ganska länge sedan jag bjöd på en skröna och när det nu är påskaftons kväll kan det väl vara dags igen. Jag har hittat den i ett nummer av Svensk Hotellrevy från 1924, men visdomsordet är säkert lika aktuellt idag.

En fridfull afton sitter en gammal hedersman med sin ungdomlige son på gästgivaregården och dricker ett glas öl. Han låter denna sysselsättning åtföljas av ett vist tal och faderliga förmaningar, undervisande sonen om att en dryck på rätt tid och efter väl förrättat arbete är på sin plats, men varnar för överflöd.

- Drick aldrig för mycket, min son! En anständig människa slutar upp, då han känner att han druckit nog. Det finns ingenting mera nedsättande än att vara full.

- Ja far, sade sonen, sedan han andäktigt lyssnat till visdomsflödet, men varpå skall jag egentligen kunna märka att jag har druckit för mycket och är berusad?

Det gamle mannen pekar bort i ett hörn av matsalen.

- Ser du de där två karlarna, som sitta borta i hörnet? När du i stället för två ser fyra där, då har du fått för mycket.

Den unge blickar uppmärksamt bort i hörnet och ser sedan frågande på sin undervisare.

- Ja men far, det sitter ju bara en karl i hörnet.

Isvatten

Ibland undrar jag om folk bara spelar dumma, men den här frågan kanske ändå har ett berättigande skriver Eva.

En dag kommer en gäst in, han tar en bricka och börjar plocka bestick, servetter och annat som behövs vid en måltid. Så kommer han plötsligt fram till mig med ett glas i handen och säger:

- Varför kommer det ingen is från läskmaskinen? Det står ju isvatten på en skylt!