Gammeldags mat

"Vår gamla svenska matkultur är på väg att försvinna. Jag vill rädda så mycket av den som möjligt undan glömskan."

Det sade Rut Lundgren Frisk, mer känd som Rut på Skäret, när hon satte igång att dokumentera sin enorma receptskatt. Det blev två böcker med Gammeldags mat, en för vår & sommar och en för höst & vinter. Genom båda böckerna blandar Rut frikostigt med sig av sin livsfilosofi och en stor mängd gamla recept, samt många fina bilder tagna av Jan Tennek.

Eftersom böckernas omslag inte är så kul, har jag valt att presentera höst & vinterboken med en läcker bild av glöggbordet. Här syns glöggen i grytan, mandelmjölk och varm rompunsch.

Värt att pröva så här i adventstider är Ruts glögg, den blir verkligen god! Och så här görs den!

"Vi tar fram vår fina kopparkastrull, blandar i alla ingredienser, värmer upp försiktigt till kokpunkten, sätter på bordet och bränner av några sekunder. Färdig att serveras i glöggkoppar!"

Innehållet består av 1 liter renat, 1 liten sönderdelad kanelstång, 1 pomeransskal, 5 finrivna bittermandlar, 5 kryddnejlikor, 10 krossade kardemummor, 1 dl russin, 4 sönderhackade fikon, 5-6 stötta fänkålsfrön, 1/4 kilo brun farin och 2 dl strimlad sötmandel.

Jag hittade böckerna, som är tryckta 1982, på ett antikvariat och de är några av mina mest använda matböcker.

Och med det här inlägget blir det tyst på bloggen några dagar, jag åker till ön för att fira en gammeldags första advent!

Pizzeriapynt

Pynt i krogvärlden kan bestå av väldigt många olika saker. På en pizzeria har man valt att pynta med vackra flaskor och burkar med olikfärgat innehåll. Ganska trevligt att titta på när man sitter och väntar på maten, men antagligen är hyllan en riktig dammsamlare!

Stockholmskyparen i sin prydo

Den här lilla söta sviten med bilder hittade jag i den illustrerade veckotidningen "Kasper" från april 1877. På den tiden framställde man gärna kypare, som särskilt fräcka och nonchalanta. De räknades liksom inte bland övriga arbetare och man glömde gärna bort att lönen för mödan var den drickspenning de fick av gästerna.

Med håret kring hjessan friseradt i krans,

Han sväfvar så lätt som en elfva i dans.

Och klagar en gäst finns ej vrede som hans

Han stormar, så köksan hon mister balans´

Om gästen vill läsa, hans önskan snart vans,

Och eld på cigarr´n bjuder kyparn med glans!

När sist allt uträttats med fin elegans,

Han drickspengar tar med en viss nonchalans.

Nya bekymmer

Det var inte riktigt min dag idag heller. När jag i morse skulle dra igång skrivandet visade det sig att ingenting hände när jag tryckte på tangenterna! De tålde alltså inte alls kaffeskvätten. Det var verkligen frustrerande att inte kunna göra någonting alls.

En god vän i porten bredvid förbarmade sig över mig när hon hörde vad som hänt. Hon hade ett extra tangentbord i ett skåp och nu har jag äntligen fått alla sladdar på plats och kan skriva igen. Så även om dagen började illa så fick den ett trevligare slut.

Och vad lär man av detta? Jo, att kaffemuggen aldrig får stå på skrivbordet igen. Jag undrar bara om jag ska klara av att skriva utan att ha koffeinslurken nära mig?

Inte min dag idag

Tyckte att jag hade kontroll på allt idag, men det varade bara till eftermiddagen då jag kom in med hunden. Hela pälsen var full med kardborrar och det var bara att ta fram kardan och sätta igång. Några timmars jobb, men nu är eländet borta.

Så skulle jag då sätta mig vid datorn och skriva dagens inlägg och vad händer väl då! Jo jag råkar naturligtvis komma åt kaffemuggen som står på skrivbordet och jag fick kaffe över hela tangentbordet. Och nu tycks vissa tangenter hänga ihop och orden blir väldigt konstiga om man inte rättar stavningen.

Så här ser sista meningen ut orättad! Nu tyckas bviasasas tasngenter hängas ihop och orden blir bväldigt konastigas onm nmasn inte rättasr astasbvningen.

Jag vet, det är bara att stänga av eländet! Jag gör det NU!

Ordgrubbleri

Då jag just nu befinner mig i en av mina ordgrubblarfaser började jag fundera över var ordet pyttipanna kom ifrån. Att det är en maträtt vet säkert alla, liksom att den består av fint tärnad potatis och kött, som stekts tillsammans med hackad lök.

Delar man på ordet blir det pytt i panna, vilket gör det enklare att gå vidare. I panna är ganska självklart, men var kommer pytt ifrån? Jag letade och fann att man tidigare skrev puttipanna, vilket säkerligen är sammansatt med putt, imperativen till sydsvenska putta, pötta, som står för stoppa. Det blir alltså stoppa i pannan!

Vad innehåller korven

Det är bara vår herre och slaktaren vet vad som finns i korven, ett gammalt svenskt ordspråk apropå kommentaren till mitt förra inlägg.

Briss, oxgom och örmage

"Giör en fin ragout af kalfbriss, oxgommar, örmagar eller hwad som är för hand", skrev Kajsa Warg 1755 i sin "Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber". Och jag blev förstås väldigt nyfiken på vad örmagar är. Här kommer förklaringen och lite till!

Ragout eller ragu, som vi säger idag, kommer från franskans ragoût, som betyder väl kryddad och stuvad kötträtt av blandat innehåll. Det är i sin tur bildat av verbet ragoûter, väcka aptit och man skulle alltså kunna säga att ragun är en aptitretare.

Att skriva briss var inte något tryckfel för bräss. Samma bröstkörtel heter på danska brissel och i tyska dialekter bries eller briesel. Och Kajsas örmage är ett gammalt ord för kräva och det kallas örmage för att det ofta fanns mycket grus (ör) där.

Undrar just om det finns någon som tar tillvara sådana råvaror idag?

Vilken soppa

Hår i soppan är hemskt, men soppa i håret är värre, sa kyparen till gästerna när han bytte ut en sopptallrik vid bordet.

Kaka söker maka

En begravning för femtio år sedan var en angelägenhet för alla invånare på en mindre ort, skriver Sonia i ett brev från Skåne. Om det beställdes kaffe för femtio personer kunde det utan vidare komma minst det dubbla antalet gäster, så det gällde att alltid vara förberedd.

Nu bar det sig inte bättre än att detta hände. Allt vad som fanns av bord och stolar plockades fram, kakor lades upp, grädde och socker sattes fram. Sedan började spektaklet, för det var vad det blev denna gång. En av servitriserna var känd för sin vassa tunga och den användes flitigt. Hon var inte heller så god vän med de flesta damerna i begravningssällskapet.

I köket hade personalen värmt upp kaffekannorna så att kaffet var riktigt varmt när det serverades. Med så många extragäster fick köket plocka fram allt vad som fanns av kaffekannor. Och i brådskan blev en och annan kanna inte ursköljd, vilket vi hoppades att ingen skulle märka.

Vi började servera kaffet och efter en liten stund hör man en ilsken röst som säger till den vasstungade servitrisen.

- Titta det ligger en gråsugga i min kaffekopp!

Servitrisen går tillbaka till damen, tittar i kaffekoppen och säger med sin allra lenaste röst.

- Tänk... att dom söker sig till sin like!

Och nog var vi många som både ville sjunka genom golvet eller lägga upp ett rejält gapskratt, gråsuggan hade hamnat hos den minst omtyckta damen i hela begravningsföljet.

Rätt klädd

Hovmästaren på restaurang Syltgurkan gick något indignerad fram till en gäst som satt i matsalen och sa:

- Skäms inte herr´n, att ta av sig i skjortärmarna i min matsal! Vad tror herr´n, att man skulle säga, om herr´n satte sig i Grands matsal så här?

- Haha, de skulle nog säga... Gå till Syltgurkan!

Hovstallet

Veckans tisdagstema, omgjord, satte verkligen myror i huvudet på mig. Jag har inga bilder på någon krogmiljö som blivit omgjord, men min gamla ladugård på landet har blivit omgjord till ett mysigt kroglikt ställe att vara på när vi är många.

Vi säger numera Hovstallet och i ett hörn ligger Hovbaren. Namnet är verkligen dubbeltydigt och kan ge upphov till många intressanta diskussioner. En plats att hålla hov på eller ett ställe där hästar har stått. Hovbaren är dekorerad med hästskor, gamla huvudlag och betsel, allt efter sondotterns önskemål. Bardisken, som är en gammal vagnsgavel, hänger i kättingar som lagts om takbjälkarna. Att hänga på den här bardisken kan alltså vara ganska svajigt.
Vid ett av borden sitter man på gamla vagnsitsar, som dottern letat fram och gjort iordning. Och här kan nattliga diskussioner föras utan att störa den som vill sova.

Restaurangkapell

Inleder veckans bloggande med en liten kortis jag fått från min gamle vän Erik. Historien lär ha inträffat en sommar på gamla Burmeister i Visby.

En något dragen gäst som en stund har suttit och betraktat violoncellisten i restaurangkapellet vinkar till sig hovmästaren.

- Pst, hovmästar´n! Va e de för jehekla nontjalangs på en f-första klassens lokal, säg genast till den där herrn att sätta f-fiolen under hakan!

Förändrat utseende

Tänkte idag skriva om en fadäs som hände då jag jobbade på Statt i Visby en sommar. Den stora sommarmatsalen var fylld med gäster och vid ett långt bord satt ett sällskap med endast herrar. De var alla klädda i kostym, skjorta och slips, och satt bara och väntade på att maten skulle serveras.

Tallrikar, potatis och sås stod redan på bordet och på våra serveringsfat låg biffstek med lök. Min arbetskamrat Solveig skulle hjälpa mig med ett av serveringsfaten och de var som vanligt fyllda till bredden med sky.

Solveig tog tag i uppläggningsbesticken och började lyfta den första biffen. Precis när hon skulle föra över den till en tallrik upptäckte hon att den fastnat i en annan biff och skulle precis lägga tillbaka allt på fatet igen då det som inte får hända, hände!

Biffen som följt med lossnade och föll med ett plask tillbaka i smöret på serveringsfatet. Mannen vars utseende hon just hade förändrat tittade upp på henne och han var småprickig av fettfläckar från halsen ända ner till knäna.

I ett försök att dölja det hon gjort tog hon med honom in i köket, blötte en handduk och såg till att han blev så blöt så att prickarna inte syntes. Och eftersom hon bara skulle hjälpa mig att servera herrsällskapet såg hon till att göra sig nästan osynlig resten av kvällen. Det var verkligen pinsamt att stå där och försöka be om ursäkt på hennes vägnar.

Är kocken kär

Att kärlek kan göra vem som helst lite disträ är vedertaget, men hur kan man säkert veta att kocken på krogen har blivit drabbad?

Jo, när kocken har saltat maten alldeles för mycket!

Talesättet har jag fått från Otto i Visby.

Vad väger en miljon

Denna lilla räkneoperation gjordes på Statt i Skellefteå en efter-middag då hovmästaren väntade på att kassörskan skulle bli klar att gå till banken med dagskassan. Det var någon gång på 1950-talet och han följde alltid med henne så att hon skulle känna sig trygg och säker med alla pengar.

Hovmästaren funderade över hur man skulle kunna hämnas på bankkassörskan om man var ovän med henne och började räkna ut vad pengar väger.

- Räknar man upp en miljon i femmor blir det nog säkrast att ha en paketcykel stående utanför. För i så fall väger miljonen 144 kilo och det lyfter man ju inte hur som helst.

Sedan fortsatte han räkna och kom fram till att i tior väger den 72 kilo, i femtiolappar blir det 30 kilo, i hundralappar jämt hälften eller femton kilo och i tusenlappar bara 2,1 kilo. Till sist sa han.

- Bekvämast för oss blir det givetvis om vi tar tiotusensedlar. Då blir vikten bara 185 gram och bulan på kostymens högra sida tämligen obetydlig.

Om räkneoperationen stämmer vet jag inte, jag fick den av Paul i Skellefteå någon gång och han gillade att göra olika räkneexempel och berätta om dem.

Sverige idag - ute

Vilken rubrik hos tisdagstema, men det fick mig att genast associera till hur det kan se ut på någon uteservering. Med hunden i släptåg gick jag ut för att ta mig en titt och lyckades även med konststycket att få till en utebild.

Det är riktigt råkallt ute idag, snöflingorna flyger i luften och ute-serveringen är tömd på bord och stolar. Kvar finns bara golv och räcken, lagom brett för att ställa ifrån sig ett urdrucket glas. Mjölk-glaset en tidig förmiddag tyder på att någon kanske behövt stilla sitt bakrus.

Vill du se fler bidrag till veckans tema kan du klicka här!

Julgransbuffé

Ja, vad ska man säga om denna julbordsaktivitet. Julgransbuffén kan bara intas under dagtid eller under en helg tillsammans med familjen. Det står dock ingen julgran på julbordet när man ska äta utan det gäller minsann att gå ut i skogen och hugga sin egen gran innan man äter.

Dock bjuds det på glögg innan man går ut med en jägmästare. Och kanske behövs den lilla värmande skvätten innanför västen så att man inte tar fel sorts träd.

En nyckelharpa

Jag börjar min bloggdag med en liten kort historia som jag fått från Ove i Skåne. Det är ett samtal mellan två anställda på ett hotell, som ligger granne med Stadshotellet i samma stad.

- Har du hört att dom skaffat sig en nyckelharpa på Statt?

- En nyckelharpa? Vad ska dom med den till?

- Jo, dom kunde inte få tag i någon manlig portier!

Julmiddag med pysselaktiviteter

En krogannons som lockar med julmat och pysselaktivitet! Undrar förstås vilket pyssel man kan ägna sig åt i en krogmiljö och nyfiken som jag är måste detta bara undersökas.

• Krydda din egen snaps och ta med den hem. Undrar just om det är tillåtet eller har man fått något special-tillstånd. Jag skulle nog kalla det för ren spritförsäljning!

• Tillverka syndigt goda chokladtryfflar. Här står det inte att man kan ta med dem hem och då förutsätter jag att det är alldeles för få bitar man får göra! De kommer säkert att slinka ner i magen till kaffet.

Min granskning av julbordsannonser fortsätter och jag återkommer med fler aktiviteter att roa sig med på krogen innan jul.

En tavla

Hittade en gång en liten tavla på en vägg i servispersonalens mat-rum. Den hängde så att ingen kunde undgå att se den. På tavlan fanns bara två rader med text.

Personalen ska födas

- inte gödas!

Det visade sig att krögaren hade satt upp den en dag då ovanligt många i servisen hade klagat på personalmaten. Vad det var för mat fick jag aldrig veta.

Varning för halka

Isen ligger spegelblank på gator och gångvägar idag, risken för benbrott och brutna handleder är överhängande. Det har blivit dags att ta fram Spiky-dubbarna och sätta dem på skorna.

Önskejulklapp

Jag har hittat en riktig önskejulklapp, men den går säkerligen inte att hitta i vårt land. Du måste bara se den, världens dyraste glass med tillbehör. Klicka på länken och njut!

Hjulfest

Det är en fantastisk tid just nu, jag har börjat frossa i julbords-annonser i jakt på nya ord och trender. Det är ett riktigt eldorado och jag kan konstatera att i år ska man som företagare bjuda på en kul och annorlunda aktivitet innan det är dags att sätta sig till bords.

Julbordet ska vara gammeldags eller klassiskt och krögarna måste vara kreativa och alerta för att få gäster. Konkurrensen är kniv-skarp, det gäller att hitta på aktiviteter som verkligen sticker ut och är något utöver det gamla vanliga.

En riktig italiensk hjulfest blir det om man samlar sina VIP-kunder till en mer privat julfest runt en Lamborghini, bjuder på lite jul-plockmat och låter kunderna provsitta det italienska fullblodet. Det låter som en riktig julfest för de stora grabbarna!

Bilbilden är förstås lånad!

Vilket rum har min man

Har varit upptagen hela dagen med jobb för min bostadsrätts-förening och höll nästan på att glömma bort att skriva ett inlägg på bloggen. Så det får bli en liten kort historia jag fått från Ove på ett stadshotell någonstans i Sverige.

En ung dam kom en kväll in på hotellet, gick fram till portiern och sa.

- Min man Johansson kom för en stund sedan, vilket rum har han?

Portiern letade i hotelliggaren, drog ner glasögonen på nässpetsen och tittade sedan damen i ögonen innan han svarade.

- HÄR... finns ingen Johansson idag!

- Aaa, sa damen, det står kanske Jonsson!

En bröllopsnatt

Ett stort bolag hade i början av 1970-talet byggt ett nytt stort motorhotell i en kuststad. I samband med ritningsgranskningen har fackets regionala skyddsombud framfört krav på att det skulle inköpas en ny modell på säng. En säng som just visats på en branschmässa och var försedd med hjul. Städerskorna skulle lätt kunna flytta dem och dra isär dubbelsängar vid bäddning och golvstädning för att spara deras ryggar.

Sängarna var ganska dyra och bolaget protesterade en del innan man gav med sig. Vid invigningen var det dock en mycket stolt VD som förevisade sängarna och påtalade hur framsynta man var när det gällde arbetsmiljön. Och det rum man var särskilt stolta över var hotellets enda svit, som kallades bröllopssviten.

I samband med invigningen ägde ett bröllop rum i staden och brudparet erbjöds att under en natt vara premiärgäster i sviten. Bröllopsfesten hölls i hotellets festvåning och ett belåtet brudpar drog sig framåt småtimmarna tillbaka till sin svit där hotellet ställt in en stor fruktkorg och en flaska "bubbel".

Allt var frid och fröjd, till dess att hotellet gengöd av ett brak följt av skrik. Bröllopsparet hade under natten flyttat sin verksamhet till sängens mitt där de gemensamt testade den sköna madrassen, varpå sängarna glidit isär och paret hade rasat i golvet. Sviterna av det hela var en mörbultad brud, en brudgum med bruten underarm, samt ett ganska saftigt skadeståndskrav på hotellet som förstört deras bröllopsnatt.

Det regionala skyddsombudet fick ett mycket svalt mottagande på hotellet nästa gång och sängföretaget bytte ut sänghjulen mot medar. Hela historien återgavs på en konferens för regionala skyddsombud och jag skrev naturligtvis genast ner den.

Vita frun och svarta damen

På Stora Hotellet i Örebro finns det flera riktigt gamla spöken. Det var på 1890-talet som Vita frun började gå igen speciellt på rum 327. Spöket är en ung kvinna som föräldrarna en gång tvingade in i ett äktenskap med en äldre rik man.

Mannen behandlade inte sin unga fru särskilt väl så hon var mycket olycklig. En kväll när de bodde i rum 327 på hotellet, låste han in sin fru och gick för att dricka och kurtisera andra damer. När han återvände till hotellet hade den unga hustrun hängt sig i kakelugnsspjället. Och sedan dess spökar Vita frun.

Strax efter det kom även Svarta damen, som är den unga kvinnans mamma. Hon irrar omkring överallt i hopp om att finna sin dotter och få be om förlåtelse.

Denna spökhistoria och många andra finns att läsa i den lilla trevliga boken gastRONOM I ÖREBRO. Det berättas om spöken på inte mindre än åtta ställen i Örebro-trakten, som vart och ett också presenterar recept till en läcker middag bestående av förrätt, varmrätt och dessert.

En bild - ett ord

EN pizzameny i form av EN dollarsedel från EN pizzeria. Den är enkel att stoppa ner i EN ficka, EN plånbok eller i EN handväska för att man alltid ska ha den till hands när ETT pizzasug plötsligt drar igång. Man måste dock ha minst ETT gott öga för att kunna läsa texten och vara nära Karlstad för att ha nytta av den.

Det var ett litet bidrag till veckans tisdagstema och här kan du hitta fler tolkningar av orden en eller ett.

Hotellspöke

På många gamla stadshotell talades det förr om hotellspöket. Det var oftast en krögarhustru eller en husfru som inte fick ro utan gick omkring mitt i natten med en skramlande nyckelknippa. Vissa hotellrum var särskilt utsatta för spöket och många är historiorna om hur det kunde gå till.

På ett hotell visade sig spöket regelbundet i hotellfoaljen och en gäst som suttit uppe halva natten för att läsa berättade vid frukosten för kyparen.

- Klockan var bortåt tolv, då dörren ljudlöst glider upp och ett vitklätt spöke står framför mig. Och vet ni vad jag gjorde då?

- Får jag lov att påpeka, svarade kyparen, att den där klockan i foaljen går en kvart före!

- Ja, jag förstod att det var något lurt, svarade gästen, för spöket bugade sig djupt och gick.

Gästen med sega biffen

Det finns gott om sega biff-historior i branschen och här kommer en från Ove, som under många år jobbade på ett stadshotell i Skåne. Det var gästen som kallade på hovmästaren och sa:

- Den här biffen är så seg. Den går bara inte att äta.

- Det var ju beklagligt, svarade hovmästaren, får jag föreslå en en god snitzel istället.

- Ja tack gärna, men nu har jag ju ändå ätit lite av den här biffen.

- Det gör ingenting, vi har snitzlar som det också är ätet lite av.

Äntligen hemma

Efter att ha tillbringat lite mer än en vecka på landet känns det extra gott att äntligen vara hemma igen. Nu gäller det bara att vänja sig vid stadens snabba livsrytm igen. Vissa saker går det förvånansvärt fort att vänja sig vid, annat tar lite längre tid!

Hallen, som igår kväll var helt belägrad, går snart att passera utan risk för större snubbelskador. I bagaget fanns förutom de obligatoriska kassarna med smutstvätt, ett nystyckat lamm, en trave böcker, påsar med skor och leriga stövlar, nyuppgrävda potatisar, rödbetor och jordärtskockor, samt diverse hundprylar och annat odefinierbart.

Nu återstår endast badning av en smutsig och mycket illaluktande hund. Han passade förstås på att gräva runt i både trädgårdslandet och på den nyplöjda åkern utanför tomtgränsen. Sedan är den yttre ordningen återställd och jag kan åter ägna lite mer tid åt bloggen.