Pungpinans ruskiga historia

En kort notis under rubriken "Visste du..." i gårdagens gratistidning punktSE fångade inte bara mitt intresse utan också en av mina läsares. Kul att fler har ögonen med sig!

"... Pungpinan är en plats som ligger mellan gamla Enskede och Skarpnäck. Namnet sägs ha sitt ursprung från en krog som tidigare låg där och att det sved i pungen (plånboken) då man besökte deras krog för att ta sig en öl."

Nyfiket rotade jag i några arkiv och fann att krogen egentligen hette Skarpnecks krog. Kärt tillhåll får ofta ett eller flera smeknamn och i början av 1700-talet benämndes krogen av moralister som svaga själars förförelseställe. I folkmun använde man uttrycken Pungpinan eller Krogen i kröken. Krogen var ett välkänt tillhåll för bönder, drängar och resande som på väg till eller från huvudstaden stannade för att släcka sin törst. Det skämtades om att penningpungen blev pinad, därav namnet Pungpinan.

Jag hittade också en ruskig historia om före detta gardisten Peter Almqvist. Den börjar en sen kväll i början av mars 1803 då Peter beväpnad med en yxa är på väg söderut i snöyran. Peter, känd som en riktig bråkmakare, är på jakt efter pengar och tänkte nu lägga vantarna på Pungpinans dagskassa. Tidigare samma dag hade han druckit både öl och brännvin på krogen och visste att snöovädret gjort krogen nästan folktom.

Det gick inte riktigt som Peter hade tänkt sig. Rånet övergick i våldsamheter och slutade med yxmord på krögerskan Maja Schröder, hennes två barn och den anställda pigan. Peter försökte desperat att fly, men nyanlända gäster ingrep och han överlämnades till lands-fiskalen. Morden väckte stor uppmärksamhet och folk vallfärdade till platsen där de bestialiska handlingarna hade utförts. Till och med kungen, Gustav IV Adolf, lär ha lockats.

Peter, som tidigare varit straffad för både inbrott och rån, dömdes denna gång till döden. Och en dag i början av augusti 1803 samlades skrikande folkmassor på Skanstulls Galgbacke, för att följa mördarens sista steg till avrättningen i galgen.