Löneökningar efter lockout 1938

En av mina läsare ville veta mer om orsaken till en omfattande lockout i hotell- och restaurangbranschen 1938. Den beskrivs i en mening i Wikipedia. I dagspressen skrevs det många spaltkilometer och jag gör ett försök att sammanfatta allt här!

Upprinnelsen till själva lockouten var inte alls särskilt märkvärdig. Facket skrev under 1930-talet in många nya medlemmar, den lokala fackliga organisationen byggdes ut. Självklart utbildade man sina ombudsmän och förtroendevalda till skickligare förhandlare, för att på bästa sätt kunna hjälpa medlemmarna på arbetsplatserna.

Utvecklingen följdes noga av motparten och arbetsgivarföreningen blev för första gången riktigt rädda. De var övertygade om att facket tänkte använda strejkrätten för att tvinga arbetsgivarna att betala högre löner i avtalsrörelsen våren 1938.

Verklighet var en annan. Arbetsgivarnas hårdnackade krav om lönesänkningar i de inledande förhandlingarna gjorde att fack-föreningen valde att ligga lågt. De tänkte utgå från det gamla kollektivavtalet och inte begära några löneökningar alls. Man ville däremot inte oroa medlemmarna inför helgerna och tyckte att arbetsgivarna gott kunde fortsätta leva med tron om att stridsviljan var stor, att förbundet var rustad för strejk den 1 januari 1938.

Förhandlingarna strandade den 3 januari och arbetsgivarföreningen varslade om lockout. Fackförbundets ordförande Carl Bengtsson trodde att arbetsgivarna bara ville skrämmas för att få igenom sitt bud och lät initiativet ligga kvar hos arbetsgivarna. Ett sista försök att komma överens slutade dock med att arbetsgivarna gjorde allvar av sitt hot. Måndagen den 17 januari 1938 lockoutades alla anställda på företag som tillhörde arbetsgivarorganisationen.

Nyheten spreds som en löpeld i dagspressen och det gällde att vinna sympati hos allmänheten, som såg sina "mänskliga rättigheter - att äta och dricka" bli beskurna. Konflikten pågick i åtta veckor, den avblåstes den 12 mars 1938.

Det blev inga lönesänkningar utan lönerna justerades uppåt med ungefär det belopp som fackföreningen från början ville ha. Dessutom förkortades arbetstiden för servis- och hotellpersonal från 189 till 177 timmar i månaden. Den största vinsten var medlemmarnas ökade tilltro till facket och många nya medlemmar strömmade till.

Konflikten beskrivs mer detaljerat på ett par sidor i boken Kampen bakom svängdörrarna - historien om Hotell och Restaurang Facket.