En väckning

Förr hade en portier en del att stå i när många gäster skulle väckas. De gick runt och knackade på hotellrumsdörrarna till dess gästerna svarade. Ibland blev det ganska snärjigt och alla kunde inte väckas i tid. Och så här kunde det låta när portieren knackade på.

- Ursäkta, är det min herre som ville bli väckt klockan sju för att hinna med tåget?

- Jaa, hördes det från rummet.

- Då kan herrn lugnt sova vidare för tåget har gått.

Ett frysrum önskas

Alla talar om den förskräckliga värmen och önskar ett frysrum att gå in i för att få svalka. Och då passar kanske den här lilla historian från en portierloge någonstans i Sverige. Portiern skakade på huvudet och sa beklagande till mannen framför disken.

- Tyvärr, det är helt fullt. Vi har inte ett enda rum ledigt.

- Finns det ingen plats i frysrummet heller?

- Frysrummet???

- Ja, jag är här med en delegation från Grönland.

Nattlig serenad

Sista rastningsturen med hunden är just avverkad och på hemvägen hörde jag ett säkert vårtecken. I Furubjersån som ligger mitt emot mitt hus har ett sextiotal änder hållit till några dagar och ikväll höll de en riktig serenad av kvackande i olika tonarter.

Det börjar bli tid för parningslekar och då måste alla drakar tävla om honornas gunst. Det brukar väl också hannarna göra på krogens dansgolv och då passar måhända den här lilla historien bra som avslutning på denna vårlika dag.

Det var sista dansen och den hoppfulle kavaljeren bjöd upp ställets sötaste flicka. Efter några turer viskade han i hennes öra:

- Är du gift?

- Ja, viskade hon tillbaka.

Det gick några ögonblick, sedan tillade hon:

- Men jag är ingen fanatiker.

Förbjuden dryck

Två medelålders herrar satt vid ett litet bord i en bar och skulle beställa in något drickbart. De diskuterade en stund varpå den ene suckade djupt innan han sade.

- Doktorn har sagt att nu är det slut på konjak och whisky för min del.

- Men brännvin då, svarade den andre.

- Det vågade jag inte fråga för då hade han väl förbjudit det också.

Vad de till slut beställde att dricka förtäljer inte historien, som jag för övrigt fått av en gammal vän som vill vara anonym. Tusen tack för historien, säger jag!

Önskningar

I min brevlåda hittade jag idag en liten historia som en gammal arbetskollega skickat. Det finns naturligtvis ingen sanningshalt i den, men jag kan inte låta bli att dela med mig av lite humor.

Ett gift par i 60-årsåldern firade sin 40-åriga bröllopsdag på en lugn och romantisk liten restaurang. Plötsligt dök en vacker liten fe upp på deras bord och sa:

- För att ni är ett exemplariskt gift par och för att ni är kärleksfulla mot varandra så kommer jag att ge er båda varsin önskan.

- Åh, jag vill resa runt i världen med min älskade make, svarade hustrun.

Den lilla fen viftade med sitt trollspö och - poof! - Två biljetter till Queen Mary II dök upp i hennes händer. Mannen tänkte efter en stund och sedan sa han:

- Jag är ledsen min kärlek, men min önskan är att ha en hustru som är 30 år yngre än jag.

Hustrun och fen blev djupt besvikna, men en önskan är en önskan. Så fen viftade med trollspöet igen och - poof! - Mannen blev 93 år gammal.

Sensmoralen i denna historia - otacksamma män ska komma ihåg att även feér är kvinnor.

En bortskämd krogkatt

Satte mig vid skrivbordet i morse med morgontidningen och en kopp kaffe efter morgonturen med hunden. När tidningen var färdigläst kastade jag ett öga på dagens horoskop och fick mig en liten tankeställare. I horoskopet stod det - "Varför inte koncentrera dig på att ta itu med en del saker som ligger precis framför dig? Sätt igång!"

En snabb blick på skrivbordet och jag var snart i färd med att ta itu med pappershögen och datorn. Är pinsamt medveten om att jag blivit riktigt dålig på att uppdatera bloggen, men skam den som ger upp. Någon gång kanske det blir en vana att dagligen skriva några rader, men jag lovar inget.

På tal om tidningen så läser jag alltid Bisons krönika och veckans rubrik Visbys bortskämda krogkatt gav mig inspiration. Inte för att jag vet om historien är sann, men den passar i alla fall in på mitt krogtema. Och så här skriver han när han ska berätta om den berömda krogkatten.

"Jag träffade honom första gången i lördags kväll. Det är en stor gulvit hankatt. Ingen vildkatt för han lär ha ett hem i närheten av Stora torget, där han sommartid går runt bland krogarnas ute-serveringar och blir klappad och bortskämd. En och annan matbit får han säkert också.

Hans favoritkrog är G:a Masters och på kvällstid låg han alltid i en och samma stol på uteserveringen. Därifrån blev han aldrig bort-jagad, den stolen var reserverad. Men det blev höst, uteserveringen togs bort och stolen försvann. Katten accepterade dock inte detta utan gick på kvällarna omkring och jamade olyckligt, ända tills personalen lade ut en filt i en nisch vid entrén. Där ligger nu katten hela kvällarna och ser gästerna komma och gå."

Katter som kommer och går runt krogarnas uteserveringar har jag sett på flera ställen, men visst ska jag hålla utkik efter just den här krogkatten när jag är inne i stan.

Trullhalsar

Igår hade jag en helledig dag, den första på hela sommaren och det var väldigt skönt. Började med att ta ett dopp i havet, det första för i år, nere vid Ihreviken. Tänkte ha en lång skön dag på stranden, men vädrets makter ville annat. Det började helt plötsligt regna ordentligt och alla på stranden packade snabbt ihop sina grejer och sprang till bilarna. På bara några minuter var stranden helt öde. För egen del var jag redan blöt efter badet och kunde ta det ganska lugnt.

Under kvällen körde jag ner till Trullhalsar för att se det stora gravfältet och kanske få några bra bilder. Tänker nämligen uppdatera hemsidan med lite gotländska sägner och Trullhalsar är ett vackert gravfält, som också är sägenomspunnet. I skymningen blir det lätt lite kusligt här och man kan nästan känna magin i luften.

Trullhalsars namn kommer troligen från att många stenar står upp ur jorden, som troll med sträckta halsar. Ordet ”trull” kan också ha med Bysen att göra eftersom han ibland kallas för trullet och i närheten av gravfältet ligger också Bysträsket.

Bysen är ett riktigt gotländskt sagoväsen som det finns många historier om. Han beskrivs ofta som ett litet skogsväsen, klädd i grått med röd mössa. Han kunde ställa till det ordentligt för människorna. Ibland satte han sig längst bak på böndernas vagnar när de var ute och körde. Han gjorde vagnen så tung att hästarna inte orkade dra den. Men han kunde också ställa om synen på folk så att de gick vilse i skogen.

Öl-historia

Vet inte om sonen i Norrland tycker det var länge sedan jag delade med mig av en god skröna från krogvärlden för igår fick jag ett sms med följande historia. Jag säger förstås tack och lägger ut den här!

Cheferna från ölbolagen Carlsberg, Heineken, Norrlands guld och Budweisser var iväg och spelade på en golfbana någonstans i Sverige. När de spelat färdigt satte de sig ner i restaurangen vid golfbanan. De beställde mat och servitrisen frågade vad de ville dricka till maten.

- Jag tar en Carlsberg, probably the best beer in the world, sa chefen för Carlsberg.

Chefen för Heineken höll inte med så han beställde en Heineken vilken han naturligtvis ansåg vara bäst.

- Jag tar en Budweiser, för om det är det bästa ölet i USA, så är det bäst här också, sa chefen för Budweiser.

- Jag tar en Cola, sa chefen för Norrlands guld lugnt.

Alla de andra tittade förvånat på honom och frågade till sist varför han inte drack Norrlands guld till maten.

- Om inte ni ska dricka öl till maten så ska inte heller jag göra det heller...

Förföljd

Fick en liten god historia från en vän idag. Det är väl egentligen så´nt som kallas dasshumor, men eftersom en krog är inblandad kan jag naturligtvis inte låta bli att dela med mig.

På en vägg på damtoaletten hade någon med fina bokstäver skrivit:

- Min man följer efter mig överallt.

Och precis under det kunde man läsa:

- Det gör jag inte alls!

Ordentlig fest

En kväll festade två yngre män om ganska ordentligt i hotellets restaurang. Morgonen därefter träffades de vid frukostbordet och ingen av dem såg särskilt fräsch ut. När de satt vid bordet stönade den ena till och sa.

- Du, vi talar väl inte om för någon vad vi gjorde i natt.

- Okey, svarade den andre, men du kan väl tala om det för mig i alla fall?

Alkotest

En kväll satt det två herrar i matsalen. De hade ätit en god middag och druckit vin till maten. De var nöjda och belåtna när de beställde in kaffe och konjak. De började tala om hur mycket man kunde dricka och ändå kunna köra bil, då en av dem plockade upp en liten sak ur fickan och sa:

- Se här! Jag har köpt en alkotest, du vet en sån där liten grej som håller reda på om man har druckit för mycket alkohol.

- Jösses, sa den andre, en sådan har jag varit gift med i mer än tjugo år!

Vilken soppa

Då jag inte varit så flitig som bloggare under en period vill jag passa på och berätta en av de historier som en gammal arbetskamrat berättade för mig härom veckan. Den handlar om en man som i sin ungdom jobbade som kypare på en krog i en mellansvensk stad.

Kyparen hade precis serverat soppa till en gäst och väntade i närheten av bordet för att förvissa sig om att gästen var nöjd. När gästen smakat på soppan kallade han på kyparen och meddelade bistert att soppan var för kall för att den skulle vara värd att äta.

Kyparen bugade och ursäktade sig, tog sopptallriken och gick ut till köket för att framföra klagomålet.

- Kall, utbrast köksmästaren ilsket, Kall? Jag ska minsann ge honom för kall!

Och så spottade han i soppan och rörde om lite medan han värme på den. Därefter satte han fram soppan till kyparen och beordrade honom att ta ut den till gästen igen. Och kyparen vågade inte säga emot utan han tog ut soppan till gästen, som smakade och sa.

- Oh tack, det smakade mycket bättre nu!

Tråkigt

Hon står vid bardisken och sippar på en drink och ser ganska trött ut. Då kommer en kille fram och försöker inleda ett samtal med följande replik.

- Går du ofta hit?

- Jo, vars...

- Det ser ut som om du har det lite tråkigt?

- Nej inte alls, men om det skulle bli tråkigt så har jag en cyanidkapsel i handväskan!

Beskt svar

En typisk skröna eller vandringshistoria, som man också säger, fick jag höra igår då jag träffade några gamla krogvänner. En av grabbarna berättade så här!

En servitris som jag känner är över en och åttio lång. Hon har blivit rätt van vid mer eller mindre lustiga kommentarer över sin resliga gestalt, men till slut tröttnade hon. Det var en kväll då hon åtskilliga gånger fått frågan:

- Hur är vädret där uppe, då?

- Det regnar, svarade hon och hällde en rejäl sejdel bitter över huvudet på den frågvise.

En dyr öl

Fick ett litet tidningsklipp med en historia av en vän idag. Jag vet inte i vilken tidning hon klippt det, men jag tyckte historian var lite gullig så jag måste bara dela med mig.

En apa kom in på en bar och beställde en öl. Kyparen serverade ölen och apan betalade med en hundralapp. Då tänkte kyparen att han skulle skoja lite med apan och lämnade bara tillbaka en femma. Apan reagerade inte utan stoppade femman i pälsen och smuttade vidare på sin öl. Kyparen började skruva på sig och sa till sist.

- Det är inte ofta vi har apor här på krogen.

- Nähe, svarade apan, det är ju inte så konstigt när ni tar nittiofem spänn för en öl.

En annan ölhistoria

Har fått några mailsvar på vad man skulle svara om gästen tycker att ölen är dyr. Pia skriver att hon har ett standardsvar när någon gäst klagar på ölpriset och det brukar sluta med att gästen skrattar och betalar 45 kronor. Så här kan det låta:

- Va, kostar ölen verkligen 42 kronor?

- Jajamen, det är ett minimum, men uppåt har vi inga gränser, det låter vi gästen själv bestämma.

Dyr öl

Maria jobbar på en pub i en mellansvensk stad och skriver att hon ofta möter gäster som tycker att ölen är dyr. Det är som om gästerna tror att jag som servitris kan bestämma vad priset ska vara. Ibland blir man så trött på tjatet, men det gäller att alltid ha ett svar till hands. Och så här kan det låta när gästen säger:

- Va, kostar ölen verkligen 42 kronor? Har ni ingen Happy hour?

- Jo det är happy hour just nu! Och jag tycker det är jätteroligt att den kostar 42 kronor!

Sockerpris

Ett varmt tack till Daniel för den lilla episoden du snappat upp på ett café i Kalmar och skickat till mig medan jag varit borta. Här kommer den!

- Sockret kostar väl inget, sa gästen som nyss köpt kaffe och wienerbröd åt sig själv och ett mindre sällskap.

- Nä, det är klart, svarade biträdet frågande.

- Då tar vi burken med oss hem, svarar gästen.

- Jag väntade bara på den där, svarar gästens fru med en djup suck.

Ännu en djup suck hörs från biträdet när sällskapet gått ut på uteserveringen.

Stängt

Ibland undrar man hur folk använder sina hjärnceller eller om det över huvud taget finns några kopplingar där uppe. Ja, så skrev Olle (entrévärd) och skickade med en liten "kortis" som får avsluta den här dagen.

"Jag står som vanligt i dörren och vi håller på att stänga när en medelålders man kommer fram till mig och vill in. Och som vanligt vid den här tiden blir min kommentar.

- Tyvärr, men vi har stängt.

Och gissa om man blir fundersam när mannen spänner ögonen i en och bara säger.

- Varför de´?"

Tack Olle och god natt!

Gästlistan

Får väl avsluta dagen med en liten historia som jag fått av Anders, som är entrévärd på ett ställe där det inte förekommer några vip- eller gästlistor. En kväll kommer det strax innan stängningsdags ett sällskap som gärna vill in och de säger lite nonchalant:

- Vi står på gästlistan!

- Jaha, svarade Anders, där kan ni ju stå tills vi stänger.