Jag minns det som igår. Tiden då jag var med och dukade julbord på krogen. Det var förenat med mycket arbete, men det var alltid lika roligt. Vi jobbade ihop och alla hjälptes åt med uppdukning av matsal och julbord. Många stora silverfat med mat bars in och placerades på rätt plats med rätt tillbehör. Det är klart man i smyg tog sig en smakbit på vägen. Det var inte tillåtet, men bättre det än vänta på resterna vid dagens slut. Mitt på bordet stod ett par tomma drickabackar prydligt omsvepta av juldukar. På detta podium placerades julbordets verkliga krona mellan ett par kandelabrar. På silverfat låg det stora grishuvudet på en bädd av grönkål. Det var vackert dekorerat och hade förstås ett stort rött äpple i sin mun. Under nära fyra veckor bar vi varje dag detta grishuvud mellan köket och den varma matsalen. De sista veckorna slog vi vad om vilken dag det skulle krypa ut av sig själv. Doften var inte särskilt angenäm när man bar det tätt vid sin sida. Även om jag ibland saknar denna julbordsdekoration får man väl rikta ett tack till alla de nitiska hälsovårdsinspektörer, som inte gillar gamla grishuvuden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Strålande arbete! Gillar den nya bloggen även om en del överflyttningsarbete är kvar att göra!
Skicka en kommentar