Då jag just nu överfallits av lust att städa bokhyllan måste jag passa på att presentera en riktig liten kulturhistorisk pärla. Boken fann jag på ett antikvariat för många år sedan och har man själv jobbat i branschen är det än idag lätt att känna igen sig. Hovmästare G. Ottosson berättar livfullt om sitt yrkesliv i början av 1900-talet och jag har tummat och läst denna lilla bok otaliga gånger.
Ottosson var för sin tid väldigt fri-språkig, han ville visa hur vardagslivet som anställd på en bolagsrestaurang såg ut. Om hur man förväntades arbeta för nykterhet i samhället och samtidigt smussla med spritransoner och utskänk-ningsregler. Han beskriver den bedröv-liga mathushållningen i restaurangköken och hur skämt kött blev till "schnellklops" på matsedeln. Däremellan ger han många målande och humoristiska bilder av gästerna i matsalen.
Jag anar att Ottosson känt en viss bitterhet när han beskriver sin situation. Han ville och försökte göra rätt för sig, men blev orättvist behandlad. Han ville väcka debatt om krögarens oinskränkta rätt att avskeda folk hur som helst och i förordet står det "Boken är den första i sitt slag som direkt och utan rädsla avslöjar de missgrepp som de makthavande utan hänsyn till sina underordnade göra sig skyldiga till".
Hur många förlag Ottosson tagit kontakt med för att få sin bok utgiven vet jag inte, men antar att innehållet var alldeles för hårdsmält för den tidens bokförläggare. Jag skänker dock en stor och tacksam tanke till Ottosson för hans ihärdighet "att visa restaurantlivets rätta ansikte". Han ger till sist ut sin bok "Vad vet restauranggästen?" på eget förlag 1935.
Ottosson var för sin tid väldigt fri-språkig, han ville visa hur vardagslivet som anställd på en bolagsrestaurang såg ut. Om hur man förväntades arbeta för nykterhet i samhället och samtidigt smussla med spritransoner och utskänk-ningsregler. Han beskriver den bedröv-liga mathushållningen i restaurangköken och hur skämt kött blev till "schnellklops" på matsedeln. Däremellan ger han många målande och humoristiska bilder av gästerna i matsalen.
Jag anar att Ottosson känt en viss bitterhet när han beskriver sin situation. Han ville och försökte göra rätt för sig, men blev orättvist behandlad. Han ville väcka debatt om krögarens oinskränkta rätt att avskeda folk hur som helst och i förordet står det "Boken är den första i sitt slag som direkt och utan rädsla avslöjar de missgrepp som de makthavande utan hänsyn till sina underordnade göra sig skyldiga till".
Hur många förlag Ottosson tagit kontakt med för att få sin bok utgiven vet jag inte, men antar att innehållet var alldeles för hårdsmält för den tidens bokförläggare. Jag skänker dock en stor och tacksam tanke till Ottosson för hans ihärdighet "att visa restaurantlivets rätta ansikte". Han ger till sist ut sin bok "Vad vet restauranggästen?" på eget förlag 1935.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar