Förr fick både kypare och rockvaktmästare buga och bocka och krusa för att få ihop tillräckligt med dricks. De hade ingen fast lön utan var beroende av att gästerna gav dem tillräckligt många slantar. Och naturligtvis har det skämtats om hur djupt man skulle buga för att det skulle anses värt att premiera med en slant. Den här sviten med bilder publicerades i Söndags-Nisse 1867.
En tio-öres-bock. - Jag tackar!
En 25-öres-bock. - Jag tackar så mycket!
En 50-öres-bock. - Jag tackar mjukast!
En riksdalers-bock. - Jag tackar allra ödmjukast! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar