Den här lilla historien utspelar sig på den tiden man kallade krögaren för principalen och då det fanns en kassör på krogen, som kollade att vaktmästarna (kyparna) inte bar in mer mat och dryck i matsalen än det de hade redovisat. - Jag vet inte vad jag ska tänka om er Mayer. Var gång jag ser er, så sitter ni och sover. - Det är goda tecken, herr principalen. Det bevisar bara att jag har ett gott samvete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar