Av Jonny, som jag fick materialet om knoparmoj fick jag även en liten vers, som är skriven av den träffsäkre Alf Henriksson. Och så en söt liten bild av okänt ursprung.
"Knoparen krejsar i slunget, hans moj är dig svårt att förstå.
Han är fejig på isingar, kurpis och jack där i pipan han flinkt pumpar på.
Han förtjänar sin using på farning och stig till häringar, lanken och sjock
Han förtjänar sin using på farning och stig till häringar, lanken och sjock
där i goniga kåpor och guckliga lin han rafflar på uket din stock.
När han flunsat sig trött går han käklustig hem till sin skrasp och får podis och jing,
När han flunsat sig trött går han käklustig hem till sin skrasp och får podis och jing,
han får skräckling till kläm, han får fleder och puff och tjabis med spisliga ting.
Ja, han avar från bysaköksimmorna hem och bevaskar sitt tryss och sin kåk
Ja, han avar från bysaköksimmorna hem och bevaskar sitt tryss och sin kåk
och blir då lika fejlös om noben som du, fast du inte begriper hans språk" Tack för att du delar med dig, Jonny!
2 kommentarer:
Det är bra att sådana här verser, sprungna ur olika skrån, dokumenteras. Fast det språk vi använder idag skulle nog våra förfäder höjt ögonbrynen åt. I en bok, jag läser just nu, fann jag ett alldeles nytt ord - "perambulationer". Sug på det söndagsgodiset, du. Ha en bra söndag
cs; ja det var en riktig söndagskluring, men jag undrar om det inte inte användes i samband med att folk förr vandrade runt på gårdarna för att finna jobb. Eller att man för ett kringflackande liv!
Ha en bra söndag själv!
Skicka en kommentar