Då jag just nu befinner mig i en av mina ordgrubblarfaser började jag fundera över var ordet pyttipanna kom ifrån. Att det är en maträtt vet säkert alla, liksom att den består av fint tärnad potatis och kött, som stekts tillsammans med hackad lök. Delar man på ordet blir det pytt i panna, vilket gör det enklare att gå vidare. I panna är ganska självklart, men var kommer pytt ifrån? Jag letade och fann att man tidigare skrev puttipanna, vilket säkerligen är sammansatt med putt, imperativen till sydsvenska putta, pötta, som står för stoppa. Det blir alltså stoppa i pannan!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Sedan kan du fundera på den danska varianten:
Biksemad. Mad vet man ju vad det är, men biks(e)?
pyttigt är ju något litet, smått. Kan det ha me saken att göra. Man har skurit ner potatisen till småbitar?
Jag trodde att *Pytt* innebar, -lite vad som helst-.
En Pytt kan man ju göra på lite *vad-som helst-*
jah hollis; tackar för det tipset, men jag har nog aldrig hört talas om biksemad, det blir väl att leta i nya böcker!
lilla b; hittar inte pyttigt i någon ordbok, men däremot pytte (vardaglig förstärkande) till mycket liten, "pytteliten" och visst kan man tänka sig det.
Många ord är dock gamla och det finns alltid ett ursprung att leta efter. Min förklaring har jag funnit i Th. Hjelmqvist skrift Imperativiska substantivbildningar, Lund 1913.
l*eva; jag trodde likadant, men från början var det kött, potatis och lök. Jag gör precis som du och skär ner lite av varje, men det gör nog de flesta idag!
Skulle tro att pyttigt är dialektalt - har hört det åtskilliga gånger i sydsverige.
Skicka en kommentar