En typisk skröna eller vandringshistoria, som man också säger, fick jag höra igår då jag träffade några gamla krogvänner. En av grabbarna berättade så här! En servitris som jag känner är över en och åttio lång. Hon har blivit rätt van vid mer eller mindre lustiga kommentarer över sin resliga gestalt, men till slut tröttnade hon. Det var en kväll då hon åtskilliga gånger fått frågan: - Hur är vädret där uppe, då? - Det regnar, svarade hon och hällde en rejäl sejdel bitter över huvudet på den frågvise.
söndag 16 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ha, ha! Det gjorde hon rätt i:)
Jag hade nog gjort det samma...
Skicka en kommentar