Nattlig serenad

Sista rastningsturen med hunden är just avverkad och på hemvägen hörde jag ett säkert vårtecken. I Furubjersån som ligger mitt emot mitt hus har ett sextiotal änder hållit till några dagar och ikväll höll de en riktig serenad av kvackande i olika tonarter.

Det börjar bli tid för parningslekar och då måste alla drakar tävla om honornas gunst. Det brukar väl också hannarna göra på krogens dansgolv och då passar måhända den här lilla historien bra som avslutning på denna vårlika dag.

Det var sista dansen och den hoppfulle kavaljeren bjöd upp ställets sötaste flicka. Efter några turer viskade han i hennes öra:

- Är du gift?

- Ja, viskade hon tillbaka.

Det gick några ögonblick, sedan tillade hon:

- Men jag är ingen fanatiker.

Ullägg och ulltvål

Här har det varit full fart den senaste veckan eller som barnen skulle ha sagt när de var i tonåren, "full rulle och raka rör". I butiken är snart den sista väggen inklädd och sen är det bara för mig att dra på färg. Det känns riktigt fräscht och fint nu när alla gamla lysrör och ledningar är borta. Och det är inte mycket kvar som påminner om att det varit en smörjhall.

Visst har jag funderat en del över hur jag ska ha det med inredningen och var hyllorna ska skruvas upp. Jag har ändrat på en del av ursprungsplanerna, men det är väl sånt som händer även den bästa inredaren. Det är i alla fall den roligaste delen av arbetet och jag ser fram emot att få greppa tag i konsollerna och skruvdragaren. Och så förstås att börja plocka upp de nya varorna som börjat komma. Hittade ju en hel del kul saker på Formex-mässan i januari.

En del pappersgöra har det också varit i veckan. Hembygds-föreningen har årsmöte nu i helgen och inför ett sådant möte finns det ju en del handlingar som ska fram eller "lusläsas". Visst hjälps vi åt så gott det går, men alla i styrelsen tillhör inte den generation där datorn blivit ett självklart arbetsinstrument, så det är inte alltid så lätt.

Igår kväll var det också dags för en hantverkskväll här hos mig och huset var fullt av glada damer som ville lära sig ta vara på ull, karda den och tova ett föremål. De flesta gjorde några ullägg att hänga i påskriset och någon hade med sig en köpt ulltvål som förebild för sitt ullverk. Man tovar helt enkelt in en tvål i ullen och använder den sedan som en vanlig tvål. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om att ha en ulltvål liggande på handfatet, men det känns inte särskilt hygieniskt.

Mycket att göra? Visst, men det är självvalt och var ska sleven vara om inte i grytan.

Ett gammalt foto

Har varit på väg att sätta mig och uppdatera bloggen flera gånger den senaste veckan, men det har alltid kommit något emellan. Något som gjort att jag inte sedan orkat dra igång "tänket" igen.

Senast var det när jag fick ett gammalt foto från ett fackförenings-möte inom restaurangbranschen här på Gotland. Fotot är troligen från slutet av 1920-talet eller alldeles i början av 1930-talet och där hittade jag min farbror Otto, som jobbade nästan hela sitt liv som servitör på Visby stadshotell.

Jag kände genast igen honom, han står som fjärde person från vänster i den mittersta raden och jag började söka efter fler ansikten som var bekanta. När inte det gick åkte min gamla bok om "Sveriges servitriser" fram och jag var snart fast bland bokbladen.

Jag hittade inget foto på någon gammal servitris, men väl en hel del kul historior och då förstår ni kanske att jag snart var uppslukad av texterna. Boken gavs ut 1942 och är ett samlingsverk som bara trycktes i en begränsad upplaga hos A.-B. Gustaf Lindströms Boktryckeri. Mitt exemplar har nummer 488 och boken hittade jag förstås på ett antikvariat.

I presentationen av boken har redaktionen skrivit "I dessa besynnerliga tider, då man planerar och skapar biografiska verk över både likt och olikt, bör det inte kunna anses omotiverat att i bild och biografi samla en så stor och samhällsnödvändig kår som restaurangernas och kaféernas servitriser. Enbart de steg som dagligen tagas av dem, som i sin gärning betjäna kundkretsen på Sveriges näringsställen, torde säkerligen statistiskt sammanställda omspänna jordkulan."

Tyckte egentligen att det skulle passa bäst att presentera detta på internationella kvinnodagen, men lite kvinnohistoria mår ingen illa av och den kan presenteras vilken dag som helst och nu blev det idag. Denna bokskatt kommer jag för övrigt att citera mer ur en annan dag.

Var spontan

Var spontan och överraska din fru, man, sambo eller kompis med en Staycation. Ja så lyder det senaste budskapet från en känd hotell-kedja och jag har fått ytterligare ett nytt krogord att lägga till min samling.

Erbjudandet om Staycation är förstås en ny trend som hämtats hem från USA. I finanskrisens spår står naturligtvis en hel del hotellrum tomma i veckorna, eftersom många företag förmodligen dragit ner ordentligt på både uteätande och konferenser. Något måste man helt enkelt göra för att rädda ekonomin och arbetstillfällena inom hotell-kedjan.

Och då lockar man vanliga människor som inte har vare sig råd eller möjlighet att åka till dyra semesterorter. De får, hävdar hotell-kedjan, ett plånboksvänligt sätt att unna sig en liten energikick och få mer kvalitetstid tillsammans. Man slipper ta ledigt från jobbet, men bor på hotell några nätter för att bryta den trista vardags-lunken. Man får njuta av att gå till ett dukat frukostbord och slipper både disk och städning. Så det är bara att hoppa på bussen eller ta pendeln mot närmaste Staycation!

Undrar just hur spontan man kan vara om man har några barn i familjen. Min erfarenhet är i alla fall att då måste man planera ganska ordentligt för att få vardagen att fungera. Och vad gör man med hunden, får han också följa med?

Heta pannkakor

Har tagit det väldigt lugnt några dagar. Kroppen, som värkte ordentligt efter förra veckans ihärdiga snö- och isröjningsarbete, har fått återhämta sig lite. Och i morse var det åter dags att ta tag i snöskyffeln, nattens oväder hade blåst in nya drivor framför dörren.

Nu får det inte komma mer snö för jag har kört sönder den andra skyffeln i år. Fastnade i en iskant i morse och hela skyffelbladet splittrades. Och butikernas lager är helt tömda på snöskyfflar och ingen kan säga om och när det kommer nya. Tur eller otur, men det känns på något sätt ganska skönt att inte kunna göra något mer åt snöeländet.

Idag får jag väl trösta mig med att vi har fått en mängd nya landskapsrätter i vårt land. Heta pannkakor är ett av bidragen för Gotland och det måste självklart prövas någon dag.

Ska bli riktigt spännande att smaka saffranspannkaka upphettad med chili, chevre och vitlöksfrästa räkor. Håll med om att den ser ut att vara både läcker och fräsch. Och bilden har jag förstås lånat.