En riktig krogpuss

Ett ord som åtminstone platsar på Svenska Akademins årslista över nya ord är krogpuss. Det myntades i samband med att Ulrica Schenström avslöjades när hon söp till på krogen och pussades med en journalist när hon hade jour för Sveriges krisberedskap.

Visst är det ett ord som har en mycket kort livslängd, men det platsar definitivt bland de andra krogorden som myntats om politiker och kändisar som gjort bort sig.

Brunch blir frunch

Hittade ett nytt krogord för någon vecka sedan, ett ord som jag borde ha sett och hört talas om tidigare, men som jag helt har missat. Ordet är frunch och det har utsetts till månadens ord av Språkrådet. Och så här lyder förklaringen:

"Brunch är som bekant en sen och riklig frukost som serveras på allt-fler restauranger i Sverige. Frunch är ett svenskare ord för brunch, bildat av frukost och lunch (i analogi med den engelska samman-dragningen av breakfast och lunch).

Det är inte nytt men har ökat i användning de senaste två åren. Från att tidigare ha varit ett vardagligt, informellt alternativ till brunch, har det i dag börjat användas i mer officiella sammanhang, t.ex. i annonser från restauranger som erbjuder denna måltidsform.

Frunch är en naturlig och självklar ordbildning för fenomenet ifråga. Använd det!"

Nu gäller det bara att få till en kortare förklaring och lägga in ordet frunch bland alla de andra nya krogorden.

Gotlandsdricku

Att brygga sin egen dricke eller dricku, som man också säger på Gotland, är en mycket gammal traditon som utövas inför jul, midsommar och andra stora festligheter.

Receptet kan variera ganska mycket beroende på vilken del av ön den är bryggd. Och varje gård med självaktning har sitt eget lilla "hemliga" recept, som oftast gått i arv mellan många generationer.

Dricku är en slags ölbrygd som består av enris med bär, vatten, humle, malt, jäst, farinsocker och ibland sirap eller honung. Då den är som allra bäst ska den vara något sötare än vanligt öl och se ut som utblandad nyponsoppa.

Nej, jag har aldrig försökt brygga dricku och ska inte heller ge er något recept, men jag hittade en liten trevlig film om hur man går tillväga när man gör dricku. Jag föredrar att vara med då den är färdig att dricka.

Storebror och lillebror

Fann dem på ett litet kafé en dag när vi var inne i sta´n och jag kunde bara inte gå därifrån utan att få med dem på några bilder. De påminner om tiden då storebror och lillasyster tyckte att det var roligt att tillverka eget godis hemma i köket. Receptet var enkelt att komma ihåg - ta en, ta två, ta tre tre tre och så lite smör. Det skulle bli ungefär 20 bollar om man följde det här receptet:

Mät upp och blanda 1 dl strösocker, 2 msk vaniljsocker, 3 msk kakao och 3 dl havregryn i en bunke. Häll i 3 msk kallt starkt kaffe, 100 gram smält smör och några droppar arraksessens. Blanda smeten väl och låt sedan bunken stå i kylen en timme. Forma sedan små bollar och rulla dem i pärlsocker.

Behöver jag säga att det nog aldrig blev 20 färdiga bollar i rätt storlek hemma hos oss. Ett och annat litet finger gjorde emellanåt en riktig djupdykning i smeten, bara för att smaka lite.

Årets nya ord

När språkrådets lista över nya ord 2007 nu presenteras finner jag ordet barista - kaffebartender och blir faktiskt ganska förvånad.

Ordet är inte alls nytt för i år, det kommer ursprungligen från italienskan och betyder helt enkelt bartender. Ordet finns för övrigt med i min krogordbok, Galoschjesus och frukostflingorna, som sammanställdes under hösten 2006.

Kanske borde jag ha tagit mig i kragen och tipsat Språkrådet när jag hörde ordet för första gången, men då hade det antagligen redan använts i branschen en tid.

En vacker klänning

I Åhus fanns en hamnkapten som vid vissa tillfällen inte alltid var riktigt rumsren, skriver Sonja i ett brev till mig. Sonja har länge jobbat där som servitris och känner de flesta stammisarna väldigt väl. Och hamnkaptenens vana var att högt och tydligt alltid säga precis vad han tyckte.

Vid lunchtid kom han en dag in på krogen i sällskap med fem andra herrar. Källarmästarinnan fru Nilsson tog själv hand om dem, så som hon alltid gjorde när det kom ett herrsällskap. Den här dagen var hon klädd i en vacker gul klänning. Den slutade en bra bit nedanför knät, medan modet föreskrev att den skulle sluta ovanför knät. När fru Nilsson började ta upp beställningen säger plötsligt hamn-kaptenen till henne.

- Hur f..n kan du ha en så gammalmodig klänning på dig. Den är ju alldeles för lång!

De andra herrarna bleknade och visste inte riktigt hur de skulle reagera, men de blev helt tysta.

- Man tager vad man haver, svarade fru Nilsson helt kort och gick sedan ut ur matsalen för att ordna med beställningen.

Vi i servisen såg nog att källarmästarinnan hade något lurt i blicken och blev snart varse vad det betydde. Hon försvann in bakom spritkassan några minuter och kom sedan farande som ett skott och försvann rakt in i matsalen. Hon ställde sig mitt framför bordet med hamnkaptenen och sa högt och tydligt.

- Passar det möjligen bättre så här!

Och jag vet inte vem som blev mest chockad, vi i personalen eller gästerna. Fru Nilsson hade helt enkelt varit inne i spritkassan och klippt av klänningen nästan tre decimeter.

En stor kanna

När jag beställer in någon dryck på krogen, ber jag ofta om att få lite vatten utan is och grönsaker i. Och för det mesta får man också in ett litet glas vatten, men ibland får man en stor kanna med många isbitar i och det gillar jag om kannan är "hällvänlig". Vattnet håller sig kallt och man kan hälla upp det i glaset efterhand. Vissa kannor är dock väldigt svåra att hantera, ofta sitter man där med alla isbitarna i glaset eller på bordet.

En kanna isvatten kan också vara väldigt dekorativ när isbitarna reflekterar några värmeljus i bakgrunden.

Stor var ordet för denna veckas tisdagstema och stor var denna kanna. Här hittar du fler tolkningar av ordet stor!

Gammeldags julbord

Var igår kväll ute och åt julbord i goda vänners sällskap. Vi var på Bergendals gamla herrgård vid Edsviken i Sollentuna, en vacker miljö som passar väldigt bra för ett lite gammaldags julbord. Julmaten var mycket god och bordet såg hela tiden väldigt fräscht ut trots att det var många gäster som petade runt och rörde till det på faten. Högst upp på bordet stod som sig bör ett dekorerat grishuvud. Det var egentligen två som stod nacke mot nacke med trynena åt var sitt håll, som om de skulle ha fullständig koll på alla människor runt bordet. Och äpplena låg dekorativt runt huvudena på faten istället för att vara inpetade i munnen.

Det fanns flera sorters skinka och på fatet där den svartrökta var upplagd reste sig denna svartrökta grisfot. Kul och riktigt dekorativt tycker jag, men det var också den enda grisfoten jag hittade på detta fina julbord.

Ingen vana

Idag får det bli en gammal skröna som jag fått från Erik. Han berättar om att ett par Karlbergare av sista årsklassen var inne på Riche för att äta frukost och den äldsta av dem frågar om det är lämpligt att ta en snaps. Med den moral, som var typisk för ett land som nyss stått inför ett förbuds fatalitet, säger den yngre av dem.

- Ja, vi ska ta en sup, men det får inte bli en vana.

En gammal major, som lyssnat på samtalet, reser sig från ett bord i närheten och yttrar sig bullrande.

- Va faen pratar herrarna för dumheter? Vana och vana?! Jag har jävlar i min själ tagit helan och halvan till både frukost och middag i trettio år, mina herrar, men fan i mej att det har fått bli någon vana!

Ordlös onsdag - trofast

Här kan du hitta fler bidrag till ordlös onsdag!

Köksföremål

Idag handlar tisdagstema om kök och jag har ingen lämplig bild från ett krogkök att lägga in. Det får istället bli ett krogföremål som idag lyser upp hemma i mitt kök.

I mitt kök vill jag slippa se alla fula plastflaskor man släpar med hem från affären. De med disk-medel i står på nästan varje diskbänk eller i bästa fall i ett skåp under diskhon.

Jag tycker att det ska vara trevligt att diska och därför har jag ersatt den tråkiga plastflaskan med en grönskimrande, fint krackelerad flaska.

Flaskan har en gång använt för att ha olja eller vinäger i, men på krogen jag jobbade på skulle man kasta den eftersom den "spruckit".

Då tog jag hem den för jag tyckte den var så vacker. Och nu står den på ett gammalt nysilverfat som jag fått från min far någon gång för länge sedan.

Fler tolkningar av kök hittar du här!

Nobels middagar

Så här på Nobel-dagen vill jag passa på och presentera en liten guldgruva för den som är intresserad av mat och för den som vill veta mer om alla ansträngningar bakom festligheterna.

Nobels middagar börjar med att ge en kort bakgrund till Nobelpriset och ägnar sig därefter åt den gastrono-miska människan. Här kan man läsa om olika mat-kulturer, trosuppfattningar och måltider, men även om måltiden som en upplevelse med färg, ljus, ljud, design och menyer.

Ett spännande kapitel bär namnet "En gastronomisk mix" och här får man en inblick i olika nationers mat- och dryckeskultur. Och det är ju faktiskt något man tar stor hänsyn till när man planerar inför festligheterna.

I ett kapitel med många fina bilder kan man följa det mesta som händer innan och under alla banketter under 100 år. Ett tufft arbete med dukning, blommor och ljus skildras, men även matlagning, servering och disk.

Alla nobelmenyer, liksom alla nobelpristagare från 1901 till 2001 finns givetvis också med i boken och Ulrica Söderlind heter kvinnan bakom denna kulturgärning. Boken gavs ut på Carlsson Bokförlag 2005. ISBN 91 7203 696 6

Nobelbanketten

Idag har jag varit bänkad framför tv-apparaten för att vara med om utdelningen av årets Nobelpris och nu väntar jag på att banketten i Blå Hallen ska börja. Det är en tillställning som de flesta kanske velat delta i, men jag skulle nog helst velat vara med och jobba.

En dröm är att någon gång få vara med bakom kulisserna och bara iaktta och lyssna på alla som jobbar. Det är på Stadshuskällaren (där jag lånat bilden) som allt det spännande händer. Tänk bara att få uppleva mer än trettio kockar på en och samma gång i ett kök, vilket liv och vilken rörelse!

Och tänk att få uppleva när mer än 150 servitörer och servitriser ställer upp sig och stegar ut i den stora hallen. Det lär ta 6 minuter från det att serveringspersonalen äntrar trappan tills alla gäster har blivit serverade. Men så lär man göra något träningspass någon dag före banketten. Här berättar festvåningschefen Michael Skeppstedt lite om hur han dirigerar middagen.

Vad behagas

Den här lilla fina teckningen och historian från en trädgårdsservering någonstans, fann jag i ett aprilnummer av tidningen Söndags-Nisse 1876. Det är herrskapsmanér som knappast skulle fungera på någon krog idag!

- Kypare!

- Hvad behagas?

- Ställ undan punschen, som är qvar i mitt glas, och tag vara på min cigarr, jag kommer igen och vill ha´t, när det är slut på manègen.

Degenerationen

Det har blivit dags för den ett hundrade skrönan här på bloggen och det får bli en gammal biffhistoria som jag fått från min vän Erik. Den handlar om gästen som just har fått in biff som han beställt. Han synar det han fått på tallriken och säger:

- Bevare mig väl! Biffstekarna blir ju allt mindre.

- Ja, ja, degenerationen har nu även angripit kreaturen, svarar källarmästaren!

Mördande reklam

Har idag sett reprisen av Uppdrag granskning med det omtalade reportaget om ommärkt köttfärs, men jag kan inte säga att jag är särskilt förvånad. Har sett och hört en hel del genom alla år i krogbranschen och känner mig ganska luttrad.

De allra flesta verkar bara reagera på ommärkningen av köttfärs och missar helt inslaget om att gammalt kött marineras innan det förpackas och säljs. Och är det något jag lärt mig av kockarna i köket är det att aldrig köpa färdigmarinerat kött, för med en starkt doftande marinad kan man dölja nästan vilken lukt som helst.

Något som gör mig riktigt upprörd är att man som chef alltid skyller på personalen när missförhållanden avslöjas. Och att man försöker lägga munkavle på de anställda, förmodligen med förtäckta hot om att de ska förlora jobbet om de säger fel saker. Det ligger mycket i talesättet - sådan herre, sådan hund!

Dagens hotellnyhet

Dagens stora hotellnyhet kommer från Eslöv! Kampfisken Sten på Hotell Sten Stensson har blivit uppäten av sina fruar och efterträds nu av sonen "Mini-Sten".

Ingen hotellfisk har väl varit så omhuldad och omskriven som Sten, så vi får väl hoppas att Mini-Sten lever upp till ryktet av sin berömde far. Om inte annat för att en viss aftontidning ska ha något att skriva om framöver.

Förstklassigt

Garvarmästare Bruno är i Stockholm för första gången och då han är kapitalstark tar han in på Hotel Rydberg, eftersom han hört att det ska vara ett skapligt hotell. Bruno, som har enkla vanor, är besluten att imponera genom att uppträda som en resvan världsman. Och efter en hastig orientering av rummet ringer han ilsket på betjäningen och ryter:

- Ska´dä´här va´ett fö´stklassi´t hotell, dä va? Här finns ju varken tvål eller tannborste!

Dagens tavla

Här kan du göra din egen tavla utan att själv dra ett enda pensel-drag! Du behöver bara svara på några enkla frågor, men det är ytterst tveksamt om jag känner mig så rosa-aktig!

Click here to create your own painting.

Öppet hus

Var igår kväll på HSBs årliga öppet hus-tillställning med julmat, dryck och mingel. Och det är bara att konstatera att uttrycket "Bordet är det enda stället där man aldrig har tråkigt under den första timmen" stämmer helt och hållet.

Människor

Idag har jag suttit och talat med ett antal människor i telefonen och det vill jag illustrera med hjälp av ett litet tänkvärt ordspråk av Cicero.

"Människor är som viner; med åren blir de dåliga surare och de goda bättre."

Ordlös onsdag - väggdekoration

Fler bilder hittar du här på ordlös onsdag.

Dags att tänka på miljön

Snart är det dags för utdelning av nya telefonkataloger och slöseriet med våra naturresurser blir väldigt uppenbart. Jag läser att Eniro Sverige använder ca 8 500 ton telefonkatalogpapper vilket mot-svarar ca 5 700 ton färskfiber och det är mycket skog det. Något som inte alls redovisas är hur transporterna påverkar miljön eller vad de kostar.

När katalogerna transporterats ut till alla flerbostadshus ska de sedan ligga och skräpa innanför porten ett par veckor innan de hämtas tillbaka. Eftersom jag inte vill bidra till detta enorma resursslöseri och inte heller behöver några kataloger har jag försökt avbeställa dem, men det visar sig vara helt omöjligt.

På Eniro kan man visserligen avbeställa katalogerna, men bara om man bor i villa eller radhus! Det är alltså inte möjligt för oss andra att använda tjänsten, men jag hoppas att fler reagerar och agerar. Och du som bor i villa eller radhus, ta dig tid och gör en insats för miljön!

Damernas

När någon i servisen förr tappade bestick eller porslin så att det skramlade ordentligt mot golvet skojade man och sa att nu är det damernas. Varför? Jo, ljudet påminde om trumvirveln som orkestern drog före damernas dans.

Vid horisonten

Horisontlinjen för den som tagit några glas på krogen brukar ligga någonstans vid bardisken. Det är väl ungefär så långt den drucknes fattningsförmåga sträcker sig!

Och här kan du se många andra tolkningar av horisontbilder!

Folktom stad

Innan jag lämnade ön tidigare i kväll tog jag en tur runt hamnen i Visby. Det var mörkt, regnigt och mycket folktomt. Så här års är alla krogar stängda och det var endast i kongressbyggnaden det fanns lite ljus och några adventsstjärnor.

Första advent firades som sig bör med glögg, pepparkakor och lite god mat i stugvärmen. Annars har regnet vräkt ner i fyra dagar och åkrarna runt huset liknar mest stora sjöar. Riktigt hundväder skulle man kunna säga för hunden gillade verkligen att springa runt i lervällingen.